Earnings Management i Sverige
En jämförande studie av mindre aktiebolag med och utan revision
En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper. Tidigare studier inom Earnings Management har visat att bolag med en Big-4 revisor, i mindre utsträckning än bolag med icke Big-4-revisor, manipulerar sin redovisning. Tidigare studier har också jämfört börsnoterade bolag med privata bolag, vad gäller förekomsten av Earnings Management, med blandat resultat. Eftersom revision nu under vissa förutsättningar är frivilligt för aktiebolag i Sverige, till skillnad från före den 10 november 2010 då det var obligatoriskt, har ett delvis nytt område öppnats upp avseende jämförelser mellan aktiebolag med och utan revision. Syftet med uppsatsen var således att undersöka och jämföra förekomsten av Earnings Management mellan bolag med och utan revision för att kunna dra en slutsats om revision begränsar Earnings Management.I uppsatsen undersöktes och jämfördes således manipulationer mellan två grupper med aktiebolag; en grupp utan revision och en grupp med revision. Eftersom grupperna bestod av 5000 bolag vardera innebar detta ett urval på 10 000 bolag. Manipulationerna uppmättes utifrån två vedertagna metoder som bygger på kognitiva referenspunkter respektive redovisad vinst som riktvärde. Med den förra metoden, som genomfördes utifrån data på tre olika nyckeltal avseende finansiell stabilitet (soliditet, kassalikviditet och balanslikviditet), jämfördes observerad frekvens mot förväntad frekvens för varje decimal (10 %) per nyckeltal. Ett one-sample proportions test testade signifikanta skillnader för varje decimal. Den senare metoden, som genomfördes utifrån data på ett fjärde nyckeltal (räntabilitet på totala tillgångar), jämförde antalet bolag i en grupp inom ett redovisat intervall med antalet bolag i den andra gruppen inom samma intervall. Ett two-sample proportions test testade om skillnaden i frekvensen mellan grupperna var signifikant.Gällande de kognitiva referenspunkterna visade inte empirin från två av nyckeltalen några indikationer på manipulationer. Således var det omöjligt att dra en slutsats om revision begränsar Earnings Management eller ej. Empirin från tredje nyckeltalet gällande kognitiva referenspunkter visade på manipulationer bland båda grupperna med visst liknande mönster från tidigare studier om kognitiva referenspunkter. Således drogs slutsatsen att revision inte verkar begränsa Earnings Management.Avseende metoden som baserades på redovisad vinst som riktvärde uppmättes signifikant fler bolag med revision än bolag utan revision inom intervallet 0-5 %. Således drogs slutsatsen att revision inte verkar begränsa Earnings Management.