Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Bakgrund: Vi Àr speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lÀrande. VÄr studie handlar om att ta reda pÄ vad barnen lekerutomhus och hur de lÀr sig utifrÄn barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lÀrandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lÀrandet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad barn, fyra till fem Är gamla lekerutomhus och hur de lÀr sig utomhus utifrÄn barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn pÄ tre olika förskolor, i Äldrarna fyra till femÄr.Resultat: VÄrt resultat visar att det barnen lÀr sig utomhus lÀr de sig sjÀlvaeller av nÄgon kamrat, det Àr inte nÄgot barn som nÀmner attpedagogerna lÀr dem nÄgot utomhus, pedagogerna Àr inte heller medi barnens lek. Rörelselekar Àr de lekar som barnen Àgnar sig mest Ät.Att gunga och cykla Àr de lekar som de flesta barnen sysselsÀtter sigmed..

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv pÄ sin skriftsprÄksutveckling? I denna kvalitativa studie strÀvar vi efter att fÄ svar pÄ denna frÄga genom intervjuer med tvÄ pedagoger och nÄgra av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte Àr att tillÀgna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftsprÄksutvecklingen. Genom studien vill vi ocksÄ inhÀmta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lÀrande i lÀs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien Àr hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv pÄverkar deras undervisning.

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida det existerar nÄgot samband mellan storleken pÄ terminspremien och inflationsförÀndringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks dÀrigenom hur föregÄende perioders inflation pÄverkar terminspremien mellan den svenska tremÄnaders- och ettÄriga statsskuldvÀxeln. I uppsatsen konstrueras tvÄ modeller utifrÄn förvÀntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nÄs slutsatsen, att modellerna inte kan pÄvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförÀndringar i Sverige existerar.

Den 1 januari 2001 trĂ€dde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL Ă€ven började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrĂ„n, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansĂ„gs vĂ€sentligt att ta upp i Ă„rsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren Ă€r insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjĂ€rde person i Sverige uppgett att de har lĂ„gt eller inget förtroende för att de insamlade medlen anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.ÅRL Ă€r en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sĂ„dant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som Ă€r viktigt för sjuksköterskan att tĂ€nka pĂ„ i mötet med patienter som ska fĂ„ en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen Ă€r mycket viktigt. Patientens förmĂ„ga att sjĂ€lv sköta sin stomi Ă€r viktig för anpassningen till livet med stomi.

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvÄrigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhÄllningssÀtt och engagemang Àr de faktorer som framhÄlls som mest betydande dÄ det gÀller att frÀmja en god lekutveckling och undvika leksvÄrigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvÄrigheter och anser dÀrmed att hindren oftast Äterfinns i barnets omvÀrld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan Àr specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvÄrigheter..

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.Ur ett sociologiskt perspektiv framstÄr fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhÀllsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln ? Where the action is, menar försvinner nÀr alltmer av risktagande kringgÀrdas av förbud.