BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

ABSTRACTTitel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen?Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor..

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Datum: 09-03-05Författare: Kinaret, SofiaÅkesdotter, CatarinaNivå/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)Handledare: Per NordströmTitel: Personalen, företagets främsta resurs? ? En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretagProblem: Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta?Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv.Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering.Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna.

Problem: IFRS/IAS trädde ikraft den 1 januari 2005. I och med detta så blev det tvingande på koncernnivå att intäktsredovisa pågående entreprenaduppdrag enligt IAS 11, successiv vinstavräkning. Problemet vi valde att undersöka var hur metoden tillämpas inom tre byggkoncerner. I själva standarden finns det olika metoder för att kunna beräkna hur stor del av projektet som är upparbetat. Det är dock upp till koncernerna att själva avgöra metod.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar.

Fr.o.m. år 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges järnväg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebära att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att säkerställa att järnvägen blir driftskompatibel med det europeiska järnvägsnätet. Det kommer att ställas högre krav på dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmässigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnå kraven krävs det att förfrågningsunderlaget i anbudsskedet håller mycket hög kvalitet.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling.

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Värdet av det svenska fastighetsbeståndet utgör två tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten och det kommersiella fastighetsbeståndet kan värderas till cirka 3 200 miljarder kronor. En av de viktigaste yrkesrollerna för en fungerande kommersiell fastighetsmarknad är i sin tur fastighetsförvaltaren. Detta medförde att Aff ? Forum för förvaltning och service under slutet av 2010 införde en auktorisation för fastighetsförvaltare. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka var auktorisationen befinner sig i dagsläget samt hur framtiden för auktorisationen ser ut och vilka åtgärder som Aff behöver göra. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka efterfrågan och behovet av auktorisationen hos olika aktörer.