Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.