Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att pÄverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns Älder, den fysiska miljön samt pedagogers förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har anvÀnt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa vÄra frÄgestÀllningar frÄn flera hÄll och dÀrmed fÄtt en högre validitet. I vÄr undersökning har vi kommit fram till, att bÄde pÄ förskola och inom skolan ansÄg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

I föreliggande examensarbete Àr syftet att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till grammatik i sprÄkundervisning i skolans senare Är. Som sprÄklÀrare Àr det viktigt att gÄ djupare in pÄ hur grammatik bÀst kan lÀras ut och att som sprÄklÀrare vara medveten sina val av undervisningssÀtt. Detta Àr intressant att veta för att kunna hÄlla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring sprÄkinlÀrning. I studerandet av sprÄkinlÀrningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen frÀmst Àr uppdelad i tvÄ inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen prÀglas oftast av antingen den ena eller den andra men lÀraren kan Àven anvÀnda sig av bÄda sÀtten för att fÄ en mer nyanserad undervisning.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.