Abstract/Sammanfattning SjöbÀck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sÀtt att bemöta elever pÄ! En kvalitativ intervjustudie av lÀrares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sÀtt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som anvÀnds för att behÄlla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i Äldrarna 7-13 Är. Vi har valt att göra vÄr undersökning utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÄ vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan pÄverka möjligheten att utbilda sig i tekniska Àmnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder pÄ att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte Àr anpassad till de elever som har fonologiska svÄrigheter, och att detta kan fÄ avgörande betydelse för deras framtid.I en första delstudie görs en enkÀtundersökning bland engelsklÀrare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister pÄ lÀrarhögskolor nÀr det gÀller utbildningen om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.81 % av de 33 lÀrare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fÄtt kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi som hjÀlper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar ocksÄ att flera kommuner inte ger lÀrarna den fortbildning de behöver och att mÄnga lÀrare upplever en vardag med tidsbrist, för fÄ alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.I en andra delstudie belyses framgÄngsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga gÄr fjÀrde Äret pÄ utbildningen till civilingenjör. TvÄ av studenterna har MVG i engelska B frÄn gymnasiet och tvÄ har inte lÀst engelska B.I en tredje studie görs en jÀmförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi pÄ civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lÀrares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framstÀllning i undervisningen. Vilken plats upplever lÀrare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och nÀr fÄr elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen Àr baserad pÄ sex intervjuer. TvÄ lÀrarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig Ät i de tvÄ olika klassrummen.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.