Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning är stort. Personen behöver lära sig symtom och sätt att undvika situationer som kan trigga anfall. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvärdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes närstående.

Sekretessbelagd.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.

Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i vardagen.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser.Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor.Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras vardag och sänkte deras livskvalitet.

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnandehos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det geren lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation medbostadsrättsföreningen.Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.

Bakgrund: Vårdboende har setts vara en reservoar för resistenta bakterier, och prevention är av stor vikt, då äldre har ökad risk att drabbas. Sjuksköterskans kunskaper om hur dessa bakteriers sprids, kan utgöra grunden för hur arbetet läggs upp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva prevention mot spridning av resistenta bakterier på särskilt vårdboende. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Införandet av handhygienprodukter, skyddshandskar, skyddsrockar, screening och städrutiner var effektiva preventionsmetoder.

The purpose of this study was to find out how caregivers experienced their psychosocial work environment at three municipal homes for old people. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) was used in order to study different dimensions of the work environment, and questions about health, sickness presence and sick leave were included. The questionnaire was answered by 86 out of 112 participating caregivers (77%). The results showed that the caregivers experienced high demands at work. The degree of feedback and influence at work was low, but they reported that their work was highly meaningful and that they usually received social support at work.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning i att erhålla anställning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsättning i processen att erhålla anställning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrån en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartläggning samt stödja utifrån motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckla personens förmågor och självmedvetenhet.