TillgÀnglighet handlar om den demokratiska rÀtten att kunna röra sig fritt och verka i samhÀllet för alla personer, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgrÀnsat geografiskt omrÄde i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrÄn den grekiska checklistan för bedömning av tillgÀngligheten i publika lokaler innehÄllande bedömningsomrÄdena: gÄngvÀg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmÀnna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstÄnd och som uppbÀr stöd ifrÄn LSS har ett omvÄrdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som ocksÄ kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstÄnd bor ofta i en miljö som inte Àr utformad och planerad utifrÄn det behov som deras funktionsnedsÀttning utgör.Syfte: Arbetets syftet Àr att beskriva brister i boende- och nÀrmiljö för personer med AST, och att sammanstÀlla hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbÀttringsarbete inom omrÄdet.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt vars resultat bestÄr av tio artiklar. De Àr hÀmtade ifrÄn sökningar pÄ databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar pÄ ett resultat dÀr miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstÄnd synliggörs. Arbetet visar ocksÄ pÄ förutsÀttningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstÄnd och vad det innebÀr att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbÀttra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstÄnd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten sjÀlv och vid behov ocksÄ med anhöriga..

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar stÀndigt i hela vÀrlden och eftersom Äldrandet Àr förknippat med smÀrttillstÄnd kommer sannolikt Àven antalet personer med demenssjukdom som har smÀrta att öka. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjÀrnan som innebÀr försÀmrad minnesförmÄga. Personer med demenssjukdom har pÄ grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svÄrigheter att beskriva smÀrta. Detta kan leda till en smÀrtbehandling som inte Àr optimal och personerna utsÀtts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsÀttningar som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta hos personer med demenssjukdom.

Projektet innebÀr en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belÀgen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebÀr yteffektiva student och forskarbostÀder i mÄngfald. FrÄn enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lÀgenheter. Detta för att möta den efterfrÄgan av bostÀder som stÀndigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostÀder sÄ nÀra Stockholms city. En central frÄga har varit att anpassa boendet efter buller, dÄ platsen Àr utsatt för buller frÄn olika hÄll; jÀrnvÀg & motorvÀg.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

Under senare Är har man via forskning kunnat pÄvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie Àr det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgÄr det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig Älder i jÀmförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar ocksÄ att snabbare och oftare fÄ Äterfall. Risken Àr allra störst om personer med ADHD har haft bÄde ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som anvÀndes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag pÄ en trÀdgÄrd för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkÀtundersökning har jag fÄtt kunskap om huren trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehÄlla. NÀr manutformar en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom Àr inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trÀdgÄrd med vÀxter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkÀtundersökningen har jag fÄtt möjlighet att ta del avsÄdant som vÄrdpersonal tycker Àr viktigt i en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trÀdgÄrd.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar Àr vanligt förekommande hos Àldre, vid 90 Ärs Älder Àr cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svÄrigheter, vilket kan försvÄra omvÄrdnadsarbetet och interaktionen mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som frÀmjar respektive hindrar en god interaktion mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av interaktionen mellan dem och vÄrdpersonalen.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Narkotikamissbruk Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjÀlp och stöd med hjÀlp frÄnsjukvÄrden. Motiverande samtal(MI)Àren samtalsmodell som sjuksköterskoranvÀndersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjÀlpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjÀlp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanstÀlldesför att fÄ fram ett resultat.