Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra Ät dem. Studien Àr gjord utifrÄn ett implementatörsperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ LuleÄ kommun och Àr utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgÄngsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin sÀger Àr viktiga vid införandet stÀmmer överens med verkligheten, dock sÄ finns det vissa saker som Àr speciella eftersom det Àr en kommun det rör sig om..

During the 90s most companies organized and adopted routines for their environmental work. This work included for example eco-efficiency improvements and the introduction of environmental managing systems. At the UN conference in Rio in 1992 the concept Sustainable development was defined, but it was not until about the year of 2000 that companies in Sweden shifted their work from environmental management to sustainable management. A consequence of this is that they now have to focus on environmental aspect in conjunction with social and economic aspects.The purpose of this study is to gain understanding of what a change of focus to sustainable development means for companies. Has the environmental work suffered in the competition with social/economical aspects under the new sustainable focus? How will the new way of working affect the balance between environmental and social aspects? Changes were studied in five companies by analysing their annual-, environmental- and sustainability reports and through interviews of sustainable managers.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Olika former av prestationsmÄtt har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hÀmtat frÄn privata företag Àr balanserat styrkort. Ett problem Àr huruvida en modell som Àr framtagen för privata företag direkt kan tillÀmpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett ledningsperspektiv, öka förstÄelsen för hur en kommun kan utforma och anvÀnda sig av balanserat styrkort. Delsyftet Àr att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstÄ vid anvÀndning av balanserat styrkort i en kommun.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frÄgestÀllningar Àr hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att fÄ och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som pÄverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinÀra ansats. I resultatet sÄg jag att ett större fokus pÄ processkvaliteten behöver lÀggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förstÄelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en lÄngsiktig och hÄllbar utveckling..

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmÀngiltig uppfattning kring vad som kÀnnetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet pÄ ett sÀtt som tycks förutsÀtta att sÄ Àr fallet. Skillnader i uppfattningar och förestÀllningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och Älder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet frÄn en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkÀtundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkÀten finns skillnader som Àr möjliga att relatera till genus eller Älder. Fallstudien, som geografiskt sett avgrÀnsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jÀmförande diskursanalyser dÀr Ätta olika respondentgruppers svar pÄ Ätta olika frÄgor har studerats och jÀmförts med varandra. JÀmförelserna har grundats pÄ vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt pÄ vad de haft för Äsikter om Kirunas stadsmiljö.

Kompetensen i ambulanssjukvÄrden höjdes Är 2005 i samband med att lÀkemedelshantering inte lÀngre var tillÄten för icke legitimerad personal. Den primÀra bedömningen Àr en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmÀntillstÄnd. Den primÀra undersökningen avgör vilken vÄrd som patienten fortsÀttningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning pÄvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vÄrdnivÄn. Syftet med VÄrd-pÄ-plats-projektet var att sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan vÀgleda patienter till rÀtt vÄrdnivÄ.

AbstractAim: The aim of this essay has been to study how the Swedish church has created the image of their religious activity through media. This has been by studying the three commercial campaigns launched by the Swedish church during the years 2000, 2001 and 2003. Questions asked are: How has the Swedish church chosen to profile it self? Which discourses can be recognized in the campaigns? Which messages has been communicated through the campaigns? How has these discourses created the image of the Swedish church?Method: The methodological framework is critical discourse analysis inspired by Norman Faircloughs? three-dimensional model. Thirteen images all part of the campaigns are analysed using a semiotic method.

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man fÄ mÀnniskor att stanna kvar pÄ sina arbeten. Det fanns tidigare en norm om att man skulle arbeta pÄ samma arbetsplats i 25 Är och sedan fÄ en guldklocka, den normen finns nu inte lÀngre. Inom Sjöstadens kommun arbetar 5762 tillsvidareanstÀllda (2013) fördelade pÄ 11 förvaltningar.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts Àr en jÀmförande fallstudie. De kommuner som valts ut Àr Kalmar och Lunds kommun, dÀr Kalmar kommun representerar den kommun dÀr inflytandeforumet för unga har fÄtt lÀggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer, dÀr en politiker, en kontaktperson (tjÀnsteman) och en ungdom frÄn varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande rÄder ganska lika förhÄllanden, de har ungefÀr samma syften och mÄl, initiativtagare har i bÄda fallen varit ungdomarna och engagemanget frÄn politiker och ungdomar har varit liknande.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen. DÀrefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem pÄ liknande platser i staden. Den problematik som undersöks hÀr liknar förutsÀttningarna i BergÄsa med olika trafiksystem i konflikt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.