Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

During consultation procedures between forest owners and the SĂĄmi, data on, e.g., reindeer lichen biomass on the current site is needed. Hitherto, the existing methods of measuring lichen cover and biomass has been either objective methods such as the Point Intercept method, which is time consuming, or some sort of subjective visual estimation, which is faster but less accurate. However, both these methods are sensitive to different observers and/or to different inventories. This paper addresses the further development and evaluation of a photographical inventory method that uses colour distribution in images to estimate lichen biomass. During the autumn of 2011 six different locations, with different grazing pressure and lichen cover, in Norrbotten county were inventoried using both the Point Intercept method and the photographical method, complemented with collection of biomass samples.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HÄkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att fÄ kunskap om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna ?vattenhÀndelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggÄr organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lÀrande har man lÀrt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag frÄn de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt nÄgra avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjÀnsten Bambuser Àr de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individualsÂŽ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with.Questions:How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves?Method:In this paper we have analyzed five autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis.Theory:We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety.Results and Analysis:We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school.Conclusion:The self-harming is a very complex behavior.

DÄ dataspel blir mer grafiskt tilltalande för var Är som gÄr innebÀr detta ocksÄ att mer utrymme behövs för att fÄ plats med alla bildtexturer. Detta leder till att spel som annars skulle kunnat lÀggas ut pÄ exempelvis XBOX Live Marketplace Àr för stora för att fÄ plats dÀr. Genom att byta ut vanliga bildtexturer mot procedurella texturer skulle detta problem kunna undvikas dÄ de senare tar mindre plats Àn de förstnÀmnda.Denna uppsats tar upp och redovisar en metod för att Äterskapa bildtexturer som procedurella texturer, dÀr en genetisk algoritm anvÀnds för att evolvera fram procedurella texturer med visuella likheter med referenstexturen..

This thesis rests on the theory and methodology of discourse theory. By viewing social reality as constituted by discourses, meanings that are taken for granted can be challenged.The events of September 11th 2001 resulted in the American war on terror. This thesis explores the impact of 9/11 and the war on terror on the Russian image of the conflict in Chechnya.Discourse theory is applied to shed light on how the conflict over Chechnya is discursively constructed by the Russian state and media. The discourse is organized in three thematic sections: Identity, Enemy Images and Islam. Russia establishes itself as a member of the Western civilisation.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librariansÂŽ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsÀttas utifrÄn Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgÄr framförallt ifrÄn forskningsförhÄllningssÀttet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjÀlp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestÄtt av de strategier Karlskrona kommun har antagit angÄende dess mobilitetsplanering och ADVANCE har anvÀnts som ett verktyg för att kunna upptÀcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. UtifrÄn denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknÀmnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges Àven exempel pÄ lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna anvÀnda sig av för att kunna förbÀttra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..