För att skapa och upprÀtthÄlla ett starkt varumÀrke Àr det viktigt att strÀva efter en sÄ stor överensstÀmmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det Àr viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstÀmmelsen mellan kundernas image av varumÀrket ABB och företagets identitet. PÄ sÄ sÀtt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig sjÀlva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sÀtta in lÀsaren i undersökningsomrÄdet har vi anvÀnt teorier kring vad som utmÀrker ett starkt varumÀrke samt varumÀrkesbyggande för business to business marknader.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrÄn Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp pÄ den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har anvÀnts i skapandet av detta meddelande, och sett frÄn Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som anvÀnts och hur anvÀndningen av dessa har sett ut.DÀrefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att lÄta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer fÄr svara pÄ frÄgor om det de lÀst. HÀr utsÀtts respondenterna först för negativa pÄstÄenden riktade mot Fonus för att fÀrga deras Äsikt om företaget innan de fÄr ta del av pressmeddelandet. Syftet Àr att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan pÄverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats Àr att ett budskap som utformats med en vÀl balanserad retorik och ett vÀl avvÀgt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sÀtt att pÄverka mottagaren i den önskade riktningen..

The purpose of the paper is through a touristic view to see how the zoos have developed to modern zoss and interview Djurens RÀtt and Skansen to see their view on "animal welfare". Another part of the paper is to see what the public thinks of animal welfare and if it's crucial when they choose a destination. We used a survey to see if the public has been influenced by any media in the aspect of their view of zoos. By seeing the evolution of zoos to the modern zoo, we can see how society had the power to influence. .

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Titel: Arenans förÀndrade roll ? frÄn Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för ett helhetstÀnkande nÀr det gÀller utveckling av moderna idrottsarenor. HÀrvid anvÀnds aspekterna kommun/samhÀlle, publik, evenemang och nÀringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primÀrt pÄ erfarenheter frÄn tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig pÄ fem strategisk utvalda arenor. FrÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns nÀr det gÀller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhÀlle, publik, nÀringsliv och evenemang för betydelse för förstÄelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen Àr en jÀmförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

This is a sociological study of religion that examines how gender and female Muslim identity is expressed during the Muslim fasting month of Ramadan in the swedish paper Dagens Nyheter in the year 1951, 1989 and 2009. The aim is to see who creates the image of Islam and Muslims in general and in particular the image of the Muslim woman and whose Islam is given space in the article material. The picture has changed with the increase in immigration from Muslim countries and that we have gone from a modern to a late modern society in which other patterns shape our identity. The historical summary of the paper Dagens Nyheter illustrates how the Swedish society is formed in relation to Islam and Muslims. It provides a deeper understanding of the problems in the swedish multicultural society today..

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

The purpose of this study is to describe the All inclusive concept and to what extent it can be described as sustainable from economic, social and environmental aspects. The empirical study is based mainly on qualitative interviews with four respondents. Two of the informants find the All inclusive concept to be sustainable while the other two are critical to the concept. In the discussion the essay writers argues around the empirical results of the study and how the All inclusive concept possibly could become sustainable. To consider the All Inclusive concept to be sustainable, it is important that the economic, social and environmental aspects are integrated with each other at the destination..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvÀgagÄngssÀtt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgÄngsrikt jÀmstÀlldhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dÄvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje Är. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess Àr att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrÄnvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom sÄ fanns statistik angÄende personal med i Ärsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning dÀr jÀmstÀlldhet ingÄr.Forshaga kommun Àr en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero pÄ den könsordning som rÄder i samhÀllet dÀr det Àr tradition att vÄrdarbete och arbete med barn Àr kvinnorelaterat.

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..