Öppna dörrar för Kommunikation
Kommun och ungdom
Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen. För att få en balans i kommunikationen måste det finnas ett tydligt samarbete mellan kommun och skolledning samt att ungdomarna behöver en budbärare som står på deras sida för att stödja och lotsa. För att kommunen ska kunna tillvarata ungas åsikter, tankar och idéer ligger det i deras intresse att göra en ekonomisk prioritering beträffande arenor där ungdomar kan få uttrycka sig. Det handlar om att se ungdomar som en investering samt en kraft för samhället.Utifrån valda teorier är ungdomsfulläktige, Alby ungdomsråd och barnombudsmannen kommunikationsstrategier och beroendevariabler för att kommunikationen ska fungera mellan kommun och ungdom.