Konflikten i Rwanda behöver ses i ett historiskt perspektiv, genom att studera vad som ligger till grund för missnöjet mellan hutuer och tutsier ökar möjligheten till förståelse som ger kunskap. Ett flertal aktörer däribland militären har sin del i den eskalerande situationen samt utländska aktörer: som bistår med vapenleveranser och finansiering av militära aktiviteter samt soldatstyrkor. FN: s fredsbevarande styrka UNAMIR kommer för att övervaka det undertecknade fredsavtalet, dock bryts avtalet och konfliktsituationen förvärras. Uppsatsens ämne är att studera bakomliggande orsaker till konflikten i Rwanda. Syftet är utifrån Mary Kaldors (2000) forskning, att undersöka varför maktkampen mellan hutuer och tutsier eskalerade efter inbördeskriget 1990 som sedermera utlöste folkmordet 1994 samt undersöka FN: s möjligheter till att skapa fred.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vår moderna tid. Drygt tio år senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i världen och har därmed gått om Sverige. I denna studie är det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som används i studien består av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjälp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och återuppbyggnad efter kriget.

Rwanda is one of the poorest countries in the world and about 70-80 % of the population lives in rural areas. The land is strongly affected by land erosion which makes it difficult for the agriculture and food production. Agroforestry is a system where tree plantation is combined with livestock- and crop production. The system provides soil fertilization and binds the soil together. Some of the trees used in agroforestry systems are also used as fodder.

SammanfattningDenna studie ämnar till att bredda kunskap kring sexual debut i Rwanda, där forskning i en afrikansk kontext kopplar tidig ålder vid sexual debut samt föräktenskapligt sex till ett riskfyllt sexuellt beteende. Eftersom att risken för ökat antal sex partners samt oskyddat sex stiger, vilket kan leda till oönskade effekter så som sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Rwanda är ett land som drabbats hårt av HIV spridning framförallt som en konsekvens av oskyddat samlag. Därför anser vi att en studie kring sexuellt beteende är ett viktigt område att belysa. Uppsatsen avser att studera vilka faktorer som kan tänkas ha ett samband med ålder vid sexual debut, kontrollerat för om första samlaget skedde innan äktenskapet eller efter.

Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

Intercropping involving trees is called agroforestry and makes it possible to get higher production for every area unit. The trees can function as food, fodder, fuel, medicine; prevent mark erosion and much more. Agroforestry can also be combined with animal husbandry. The aim of this study was to document the animal production systems used by rural small-scale farmers maintaining ruminants and using agroforestry in the northern province of Rwanda. The farmers using agroforestry is expected to have higher milk yield than average due to homegrown protein. The method used during the study was semi-structural interviews with booth open and closed questions. In order to get in contact with farmers that matched the criteria; small-scaled rural farmers with ruminants and using agroforestry, the ?Vi Agroforestry Programme? (Vi-Life) in Kigali were contacted and the staff worked as supervisors, translators and contact with the farmers throughout the study. During the study nine individual farmers, two cooperatives breeding sheep and one group interview were conducted.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Vi gör en jämförelse av två teorier som båda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhällen. Dessa två teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, är varandras motsatser och har båda implementerats i etniskt splittrade samhällen. Consociational Democracy som förespråkar mellanetnisk interaktion, har tillämpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillämpats i Rwanda, förordar istället icke-etniska politiska plattformer. Båda dessa länder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess präglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell närvaro.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen på barnhemmet L.L.C.C.M. påverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistånd samt vilka risker som kan förekomma för en biståndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter är rwandier, och två är utländska volontärer.

During the last few years the countries in the African continent have experienced an enormous increase in female politicians on a national level. Rwanda is even the country with the highest number of female politicians in its parliament in the world. Despite this development in Africa, the quantitative research on women's political representation in the world has not yet paid attention to the situation there. Some of the surveys that have been done have even excluded countries that do not fit the homogeneous pattern ? which is precisely the problem with African countries ? for it to be possible to explain the situation with existing theories.The intention of this paper is therefore to, with all of the 53 African countries included in the study, examine whether the already existing explanatory factors regarding women's political representation also can be applied to an African context to explain the situation there.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.