Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

The purpose of this study is to explore and understand the social and structural dynamics of an organization working with questions regarding development. The organization in question is Vi-agroforestry, a Swedish based NGO that works around the lake Victoria basin and the focus will be on their office in Rwanda. I have used a qualitative approach and conducted participatory observation as well as semi-structured interviews to gather data. I have emanated from the individuals in the organization by using a theory of microsociological organisationperspecive to understand how the employees create and is created by the existing social structures. (Blomberg, 2003) Even though the office in Rwanda only is a relatively small part of Vi-agroforestry?s operations it is still highly individual and independent from the rest of the organization.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

x.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Rwanda is one of the poorest countries in the world and about 70-80 % of the population lives in rural areas. The land is strongly affected by land erosion which makes it difficult for the agriculture and food production. Agroforestry is a system where tree plantation is combined with livestock- and crop production. The system provides soil fertilization and binds the soil together. Some of the trees used in agroforestry systems are also used as fodder.

SammanfattningDenna studie ämnar till att bredda kunskap kring sexual debut i Rwanda, där forskning i en afrikansk kontext kopplar tidig ålder vid sexual debut samt föräktenskapligt sex till ett riskfyllt sexuellt beteende. Eftersom att risken för ökat antal sex partners samt oskyddat sex stiger, vilket kan leda till oönskade effekter så som sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Rwanda är ett land som drabbats hårt av HIV spridning framförallt som en konsekvens av oskyddat samlag. Därför anser vi att en studie kring sexuellt beteende är ett viktigt område att belysa. Uppsatsen avser att studera vilka faktorer som kan tänkas ha ett samband med ålder vid sexual debut, kontrollerat för om första samlaget skedde innan äktenskapet eller efter.

Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

In the two years 1994 and 2013 the focus of the Swedish media in the school debate has been on segregation, freedom of choice, and support for weak students. In 2013 while the media was still united on the above issues the overall emphasis is on profitability. In 1994 the focus was more on weak students who in 2013 are considered unprofitable.The purpose of this essay is to study the Swedish media and their debate on Swedish schools and witch concepts related to "one school that fits all" in the year 1994 and also in 2013.We have analysed related articles and their concepts, norms, and values to see if there are any differences between their focus on the said issues in the two years.We have also studied the ideas and concepts that came under scrutiny and discussion in these two years, and shall investigate if there are differences in the debates conducted in 1994 and those conducted in 2013..

Intercropping involving trees is called agroforestry and makes it possible to get higher production for every area unit. The trees can function as food, fodder, fuel, medicine; prevent mark erosion and much more. Agroforestry can also be combined with animal husbandry. The aim of this study was to document the animal production systems used by rural small-scale farmers maintaining ruminants and using agroforestry in the northern province of Rwanda. The farmers using agroforestry is expected to have higher milk yield than average due to homegrown protein. The method used during the study was semi-structural interviews with booth open and closed questions. In order to get in contact with farmers that matched the criteria; small-scaled rural farmers with ruminants and using agroforestry, the ?Vi Agroforestry Programme? (Vi-Life) in Kigali were contacted and the staff worked as supervisors, translators and contact with the farmers throughout the study. During the study nine individual farmers, two cooperatives breeding sheep and one group interview were conducted.

Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Vi gör en jämförelse av två teorier som båda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhällen. Dessa två teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, är varandras motsatser och har båda implementerats i etniskt splittrade samhällen. Consociational Democracy som förespråkar mellanetnisk interaktion, har tillämpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillämpats i Rwanda, förordar istället icke-etniska politiska plattformer. Båda dessa länder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess präglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell närvaro.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

During the 1994 Italian elections many things were new for the voters. A new election system, new parties emerging where old traditional ones were dying out because of long ongoing corruption scandals that were coming up to the surface. In all this one man, Silvio Berlusconi, a famous Italian businessman, stepped in and with his two allied parties Lega Nord and Alleanza Nazionale he swept away the nation in a never before seen election campaign. Many things have been said about the motifs and the way he prosecuted the election campaign for the Forza Italia. But what I try to see for this thesis is the awereness in the Italian print media from this particular period - how and if the debate about an in just electoral campaign existed in the country from the date Silvio Berlusconi entered ?the playing field? as he called it and up to the days of election..

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.