The Rwandan genocide 1994 was a well-planned and ethnic based act that killedapproximately 900 000 people. The UN and the colonial powers are getting much attentionand are worldly discussed about the failure of interference before and during the genocide. Inthis study the history of colonial Rwanda will be analyzed and the UN relation will bediscussed. This will be done by examining how the colonial powers have affected Rwandathrough history and how the UN have responded upon the challenges towards Human Rights.Questions about accountability and failure will also be discussed and analyzed. This has beendone by analyzing highly reliable documents and books by NGOs and scholars.

The purpose of this study is to explain if the existence of ethnic groups in Rwanda has complicated its democratization and explain what opportunities Rwanda has to be democratized. To fulfill the purpose of the study, I intend to answer two questions: 1) Does the existence of ethnic groups obstructed democratization in Rwanda? and 2) What opportunities has Rwanda to be democratized? To answer the first research question Dahl's theory of subcultures and democratization is used and to answer the second research question van de Walle's theory of democratization is used in the region of sub-Saharan Africa. Literature used in the study are Dahl's Polyarchy and van de Walle Africa?s range of regimes and Freedom House annual reports.

In the Darfur region, located in the West of Sudan, there is a conflict between rebel groups and the government-supported Janjaweed militia. The fighting?s, which started in 2003, has caused the loss of at least 200 000 human life and more than 2 million people have fled their homes. The conflict has been described as a? prolonged Rwanda?.

Rwanda är ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som inträffade 1994, men vad har egentligen hänt i landet sen dess? I denna uppsats är intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, där den sittande regimen har blivit alltmer auktoritär. Studien görs utifrån fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som påverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhället som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen är av teorikonsumerande karaktär där vi har valt att ta hjälp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven är beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan är en transition mot demokrati en oerhört svår uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Vår uppsats är en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus står på vilket sätt etnisk polarisering har skapats och lett till återkommande konflikter. Den övergripande frågeställningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svårare konflikter än Burundi? Vad har de båda länderna gemensamt och vad skiljer dem åt? Båda Rwanda och Burundi är rankade etniska system där social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktär. Rankade system kan utvecklas åt olika håll dess två länder är goda exempel på detta.I fråga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det är myter som har spelat stor roll.

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Konflikten i Rwanda behöver ses i ett historiskt perspektiv, genom att studera vad som ligger till grund för missnöjet mellan hutuer och tutsier ökar möjligheten till förståelse som ger kunskap. Ett flertal aktörer däribland militären har sin del i den eskalerande situationen samt utländska aktörer: som bistår med vapenleveranser och finansiering av militära aktiviteter samt soldatstyrkor. FN: s fredsbevarande styrka UNAMIR kommer för att övervaka det undertecknade fredsavtalet, dock bryts avtalet och konfliktsituationen förvärras. Uppsatsens ämne är att studera bakomliggande orsaker till konflikten i Rwanda. Syftet är utifrån Mary Kaldors (2000) forskning, att undersöka varför maktkampen mellan hutuer och tutsier eskalerade efter inbördeskriget 1990 som sedermera utlöste folkmordet 1994 samt undersöka FN: s möjligheter till att skapa fred.

The purpose of this essay is to analyse the movie Hotel Rwanda from a didactic point of view using the movie?s use of history and historical culture as the main analytical tools. We also intend to problematize the use of movies in teaching focusing on the teaching guide from the Swedish film institution concerning Hotel Rwanda. We choose to work with a qualitative method. The reason why we decided to work with a qualitative method is the intention, as mentioned before, to analyse the movie using the tools we described earlier.

Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vår moderna tid. Drygt tio år senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i världen och har därmed gått om Sverige. I denna studie är det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som används i studien består av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjälp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och återuppbyggnad efter kriget.

Uppsatsen är en komparativ analys mellan Rwanda och Liberia. Syftet är hur ett kvinnligt deltagande i fredsuppbyggnad kan påverka kvinnans politiska representation?.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Filmanalyser med inriktning på representationen av Afrika, afrikanen och västvärlden i Blood Diamond, The Constant Gardener och Hotel Rwanda ur ett postkolonialt perspektiv..

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.