Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna ijanuari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman pålänsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlättasamarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skånedokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi ?dokument.Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutinerför ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hurman på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument.

Samhall AB är en av Sveriges största arbetsgivare med flera enheter ute i landet. I Luleå finns för närvarande ca. 75 anställda på verkstadsgolvet samt tiotalet personer inom administrationen. Företagets uppgift är att, med anvisad personal från arbetsförmedlingen, legotillverka plåtdetaljer till olika fabriker och företag, som exempelvis ABB, Scania, Plannja m fl. Bearbetningen består av Klippning, stansning och bockning av plåtdetaljer.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet.

Bakgrund: Den lokala rutinkulturen i vården bidrar till den professionella vårdarens maktposition gentemot patienten. Det innebär att patientens egna tolkningar, upplevelser och känslor förminskas. Tidigare forskning beskriver bristen på personcentrerad omvårdnad och respekt för patientens självbestämmande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och tydliggöra sjuksköterskors upplevelser av hur rutiner påverkar den personcentrerade omvårdnaden samt respekten för patientens självbestämmande. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor. Dataanalysmetoden av det insamlade materialet inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Rutiner finns till för att underlätta och effektivisera omvårdnadsarbetet.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.

Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Syftet med vår undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fånga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av tre frågeställningar begränsade vi vår undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder skolan sig av för att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vårdnadshavare beträffande elevers läs- och skrivsvårigheter? I vår bakgrund presenterades tidigare forskning inom ämnet. Vår empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes på två olika skolor. Våra informanter bestod av en lärare, en speciallärare och en rektor på varje skola.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav på att arbetsmiljöarbetet ska organiseras på ett systematiskt sätt inom alla verksamheter som sysselsätter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmärksammats i detta arbete är att det oftast fokuseras på åtgärdandet av problem istället för att arbeta förebyggande, att det finns en otillräcklig integrering av arbetsmiljöfrågor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dålig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska råd på hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlätta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag på eventuella förbättringar.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet..

Available as pdf.