Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..

Vi undersökte vilka faktorer som påverkar efterlevnad av lösenordspolicys hos användarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet är av sådant slag att ett informationsläckage kan få allvarliga konsekvenser för människors liv. Faktorerna som undersöktes var: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; användares rädsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer påverkar användarnas beteende på den berörda avdelningen: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Tidigare forskare har främst fokuserat på leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet på leasingområdet har fått mindre uppmärksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar således till att undersöka de problem som kan uppstå internt i en kommun med hänsyn till hantering av leasingavtal. Utifrån den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som är föremål för fallstudien. Studien baseras på ett kvalitativt angreppssätt där aktörernas uppfattning av verkligheten står i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrån identifierade teman.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

SammanfattningEU:s konkurrensrätt innehåller regler och praxis i syfte att skydda den effektiva konkurrensen. Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal och samarbeten, artikel 101.1 FEUF, är konkurrenslagstiftningens viktigaste bestämmelse. Regeln består av olika kriterier, varav avtalskriteriet är ett. I avtalskriteriets gränsland befinner sig det samordnade förfarandet. Detta beteende är otillåtet och därmed förbjudet.

Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Available as pdf.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är.Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa.Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.