Sök:

Sökresultat:

19784 Uppsatser om Rum för alla - Sida 52 av 1319

En kulturskola för nÄgra?

Is culture accessible to all in Sweden or do challenges in accessibility begin in childhood? During the academic year of 2010/2011 the Schools for Music and Arts in Göteborg participated in a project entitled En kulturskola för alla (A School for Music and Arts for All). This thesis' objective is to describe the project as well as examine the method the Schools of Music and Arts use to include children with disabilities and what suggestions can be made to further develop the project. Through En kulturskolla för alla, approximately 200 children with disabilities now haave better teachers. The project included 18 music and arts teachers from eight schools.

Skolpolitikers uppfattningar om en skola för alla ur ettspecialpedagogiskt perspektiv

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Prototyp pÄ webbgrÀnssnitt av en orderlÀggningsmodul

FLB Logistik i GÀvle Àr en lagerfirma som arbetar med lagerhÄllning och logistik Ät andra stora företag. FLB har idag en webbsida dÀr deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhÄller. Problemet Àr att denna webbsida saknar en ?orderlÀggningsmodul?, en funktion dÀr deras kunder kan lÀgga bestÀllningar pÄ pallar som de vill ha utkörda. BestÀllningar görs idag via e-post eller telefon till anstÀllda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla bestÀllningar manuellt i ett system.

Hur arbetar lÀrare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? : En kvalitativ intervjustudie

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamma lÀrare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger pÄ intervjuer med 12 verksamma lÀrare frÄn 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus pÄ Àr hur lÀraren arbetar för att underlÀtta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrarna framhÀvde att barn/ ungdomar Àr olika och att man mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen. Vidare menar flera av lÀrarna att det Àr viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lÀrarna att man till exempel kan hjÀlpa eleven att hitta rutin sÄ att vardagen i skolan fungerar.

Tack för TAKK

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring anvÀndandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet. Vi har följande frÄgestÀllningar: ? Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? ? Vilket samband mellan anvÀndandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? ? Vilka önskemÄl har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gÀllande utbildning inom TAKK? I vÄr studie utgÄr vi frÄn variationsteorin och BRO-modellen. Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock sÀger de samtidigt att det krÀvs mer Àn bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan anvÀndandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollÀrarutbildningen. AnvÀndandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som Àr i behov av sÀrskilt stöd..

Pedagogers uppfattning och kunskap om matematik i förskolan

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

?Det Àr sÄhÀr det Àr, men inte hur det borde vara? : En studie om elevers genusmedvetenhet i Är 6

Syftet med denna studie Àr att analysera genusmedvetenheten hos elever i Ärskurs 6 med fokus pÄ hur de förhÄller sig ifrÄga om könsuppdelningar, könsroller, förestÀllningar om vad som just Àr manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor, friskola med Är 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med Är f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjÀlp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna Àr. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. DÀremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna dÀr eleverna pÄ Skogsskolan framlade konstaterande svar att sÄ hÀr Àr det i motsats till Stadskolan dÀr eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktÀr. Anledningen till detta Àr att eleverna kommer frÄn stadens alla omrÄden pÄ Stadsskolan i motsats till Skogsskolan dÀr eleverna bor i samma omrÄde som skolan ligger..

Lek och lÀrande : Pedagogers uppfattningar om lek för matematikinlÀrningen

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Vi gör din tröja

Inledning. Vi Àr alla konsumenter. Vi förvÀntar oss att kunna köpa den dÀr billiga tröjan pÄ klÀdkedjan hÀr hemma, men stannar vi nÄgonsin upp och funderar pÄ vem som sytt tröjan?.

EvolutionÀr algoritm för schemalÀggning av kontinuerligt skiftarbete : SchemalÀggning med ergonomiska riktlinjer

MÄnga organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sÄdana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gÄng. Beroende pÄ hur dessa arbetsscheman utformas kan de fÄ en negativ inverkan pÄ personalens hÀlsa. Den hÀr rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill sÀga arbetsscheman som utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att negativa effekter pÄ personalens hÀlsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras pÄ optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.

Det Àr klart det gÄr, men det Àr svÄrt

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

Att skriva sig till lÀsning med datorn som verktyg : "Det Àr bra med datorn för man kan sudda sÄ smart"

Syftet med studien Àr att undersöka vad som har studerats och uppmÀrksammas om metoden Att skriva sig till lÀsning samt undersöka lÀrares Äsikter och uppfattningar om metoden och hur de anvÀnder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spÀnningsfÀltet mellan lÀrare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen frÄn lÀs-och skrivinlÀrning till skriv-och lÀsinlÀrning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lÀmplighet för alla elever. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med lÀrare och en deltagande observation. Resultatet visade att lÀrarna var positiva till arbetssÀttet dÀr de anvÀnder datorn som verktyg i lÀs-och skrivinlÀrningen.

SpÀdbarnsdöd i VÀstsverige : en studie av spÀdbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under tvÄ perioder pÄ 1800-talet

Uppsatsen syfte var att studera spÀdbarnsdödlighet i tre olikartade vÀstsvenska miljöer under tvÄ perioder pÄ 1800-talet. OmrÄdena Àr Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) dÀr spÀdbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktÀr. Den primÀra frÄgestÀllningen Àr hur de yttre omstÀndigheterna pÄverkar de allra minsta barnen. Ett sekundÀrt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

MÀnniskans plats i offentliga torgmiljöer: Privatisering, hot eller möjlighet pÄ offentliga platser?

Offentliga miljöer ska vara tillgÀngliga för alla mÀnniskor, det Àr reglerat i lagstiftning och det ger mÀnniskor rÀtten att vistas i en stad pÄ samma förutsÀttningar. PÄ delar av Stora torget i Linköping Àr det offentliga rummet begrÀnsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. MÄlet Àr att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstÄ sambandet mellan fysisk utformning och dess pÄverkan pÄ livet i det offentliga rummet.

Barns utveckling genom lek : NÄgra pedagogers syn pÄ lek förskolan

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->