Sökresultat:
19784 Uppsatser om Rum för alla - Sida 51 av 1319
"Alla kan busa" - barns genusmedvetenhet pÄ tvÄ förskolor
Arbetet handlar om hur o/medvetna barn pÄ tvÄ förskolor Àr om genus i deras vardagsliv..
Stora barngrupper : Har de stora barngrupperna nÄgon betydelse för de yngsta barnens lÀrande?
VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.
Prototyp pÄ webbgrÀnssnitt av en orderlÀggningsmodul
FLB Logistik i GÀvle Àr en lagerfirma som arbetar med lagerhÄllning och logistik Ät andra stora företag. FLB har idag en webbsida dÀr deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhÄller. Problemet Àr att denna webbsida saknar en ?orderlÀggningsmodul?, en funktion dÀr deras kunder kan lÀgga bestÀllningar pÄ pallar som de vill ha utkörda. BestÀllningar görs idag via e-post eller telefon till anstÀllda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla bestÀllningar manuellt i ett system.
KomplementÀra behandlingsmetoder mot stressrelaterade symtom
Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.
EMDR-behandling : Barns och ungdomars upplevelser en kvalitetssĂ€kringsstudieÂ
Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.
Om kristen bön : finns det skillnader i bön mellan kristna kyrkor?
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Ăven andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.
Samtalsprocessen : Kommunikationen mellan rÄdgivningssköterska och patient.
Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rÄdgivningssköterska och patient genom att undersöka om rÄdgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur lÀnge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rÄdgivningssköterskor frÄn tvÄ sjukvÄrdsrÄdgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvÄrdsrÄdgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har anvÀnts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit frÄn patienter över 18 Är.
Korrektionseffekter : stereotyper och viljan att inte framstÄ som fördomsfull i ett experiment bland studenter
Korrigeringseffekter och stereotyper hÀnger ihop, för att studera detta anvÀndes bilder av ansikten med olika etnicitet och sjÀlvrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen dÀr de delades in tvÄ grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de bÄda grupperna vad gÀllde alla etniska grupper utom vita mÀn, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fÄtt felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..
Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.
I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.
Framtagning av ny lyftytrystning för gasturbin SGT-600/700
I detta Examensarbete har en ny lyftutrustning till gasturbin SGT-600/700 olika moduler tagits fram. Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB i FinspÄng pÄ avdelningen GPTP (leverans gasturbin teknik package installation).MÄlet med arbetet har varit att skapa en lyftutrustning som Àr mer flexibel Àn den befintliga lyftutrustningen och klarar samlyft (lyft med hjÀlp av tvÄ kranar).Arbetet har utförts med hjÀlp av olika metoder som QFD, funktionsmedel-trÀd och morphologisk matris, dÀr kundorienterad konceptkonstruktion Àr basen för arbetet. En studie av teori inom omrÄdet har genomförts. Den befintliga lyftutrustningen undersöks för att skapa förstÄelse, sedan undersöks problemet för att skapa en lösningsrymd. Flera konceptuella lösningar genereras, till sist vÀljs det bÀsta konceptet och ritningar för den nya lyftutrustningen tas fram.Den befintliga lyftutrustningen krÀver anpassning med extra komponenter för lyft av de olika modulerna.
VÀlkommen nÀstan allesammans : En litteraturstudie om skolans bemötande och metodval i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd
Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.
Maktens och maktlöshetens uttryck i hÀlso- och sjukvÄrden
Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.
?Arbetslöshet Àr för mig nÄgonting negativt, ett samhÀllsproblem. Alla bör ha möjlighet att fÄ jobba?. : - En studie om hur tre ungdomar upplever sin arbetslöshet.
SAMMANFATTNING: Den rÄdande lÄgkonjunkturen pÄverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien Àr avgrÀnsad till ungdomar mellan 18-24 Är med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjÀlp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet frÄn den insamlade datan. Studien Àr alltsÄ kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frÄgeformulÀr. Resultat som framkommit Àr att ungdomarna Àr missnöjda med sin situation som arbetslösa.
Kompetensutveckling för en skola för alla. LÀrares uppfattning om kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd.
Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..
En studie av den muslimska sjalen i Sverige
Uppsatsen Àr skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundlÀggande syftet med uppsatsen har varit att titta pÄSynen pÄ sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbÀrande i det svenska samhÀlletDet övergripande mÄlet med detta arbete har inte varit att skriva Ànnu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra lÀnder. Jag har Àven valt bort anvÀndandet av koranen och bibeln som litteraturkÀllor.Uppsatsens del I inleds med nÄgra stycken som tar upp:synen pÄ sjalen i Sverige,sjalen i vÀsterlÀndsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhÀllet nÀr det gÀller ?muslimska kvinnor bÀrande sjal?.Detta för att fÄ en grund att utgÄ ifrÄn nÀr jag sen tittar pÄ argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III ocksÄ en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa pÄ att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vÄr uppfattning i denna samhÀllsfrÄga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att stÀlla fem frÄgor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för stÀllning i sjaldebatten.