NÀr man inom filosofihistorien diskuterat frÄgan om djuret, har utgÄngspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mÀnskliga. Medan mÀnniskan tillskrivits förmÄgor som medvetenhet, rationalitet och förmÄga till tal och sprÄk, har djuret framstÀllts som nÄgot som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig frÄn en sÄdan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och sjÀlvmedvetandeargument som syftat till att tillskriva mÀnniskan en sÀrstÀllning gentemot djuret inte lÀngre kan vidmakthÄllas. Vi har snarare skÀl att tro det omvÀnda.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om den svenska fyraprocentspÀrren Àr en frÄga som under Ären 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att anvÀnda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa pÄ frÄgan om fyraprocentsspÀrren. De tre första frÄgestÀllningarna utgÄr direkt frÄn dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspÀrren i kollektiva ter-mer, snarare Àn i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspÀrren pÄ den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspÀrren utifrÄn motstridiga intressen? Den fjÀrde frÄgestÀllningen utgÄr frÄn om fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad eller avpolitise-rad frÄga medan den sista frÄgestÀllningen Àr av underordnad art och stÀlls om det visar sig att fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad frÄga.Metod: Den empiriska analysen baseras pÄ kvalitativa textanalyser av material som bestÄr dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlÀgg frÄn ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspÀrren Àr en frÄga som inte lever upp till de krav som stÀlls för att frÄgan ska anses politiserad, sÄledes ska fyra-procentsspÀrren i detta fall anses vara en avpolitiserad frÄga..

Denna uppsats strÀvar efter att besvara frÄgorna: Har systembolaget rÀtt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rÀtten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör nÄgot brott mot EG-rÀtten, under förutsÀttning att de anpassas till övrig EG-rÀtt pÄ konkurrensrÀttens omrÄde. Det Àr dÀrför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis pÄ omrÄdet visar pÄ att monopolet i sig inte Àr otillÄtet utan fokus ligger snarare pÄ de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte fÄr verka diskriminerande mot utlÀndska varor.DÄ det fortfarande inte finns nÄgot avgörande i frÄgan om import- och exportreglerna strider mot EG-rÀtten, sÄ finns inget svar pÄ denna frÄga.

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Metaforen priskrig Àr en term som anvÀnds för att beteckna kombinationen av en intensiv konkurrens och rivalitet mellan olika aktörer samtidigt som en serie sÀnkningar av produkters priser. Aktörer sÀnker sina priser, varpÄ övriga i priskriget genomför motsvarande prissÀnkningar till följd av nÄgon sÀnker priserna ytterligare och handlingen upprepas.Denna uppsats syfte Àr att undersöka det rÄdande priskriget inom elektronikbranschen och att utsÀtta branschen för en omlÀsning. Vi vill undersöka hur de olika ÄterförsÀljarna och ledarna inom dem agerar i priskriget, mÄlet Àr inte att finna svar eller sanningar utan snarare belysa vad som sker i branschen. För att lyckas med detta har vi presenterat relevanta kÀllor, gjort en skrivbordsanalys och utfört en kvalitativ studie med intervjuer. I vÄr empiri stÄr vi under texten och arbetar som professionella översÀttare för att pÄ ett sÄ verklighetstroget vis spegla materialet vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen Àr att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten Äsyftas parametrar sÄsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de bÄda undervisningsformerna. Studien bygger pÄ fyra frÄgestÀllningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmÀnna uppfattningen rÄder pÄ skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. FortsÀttningsvis behandlas Àven pÄverkan pÄ klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjÀlp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett faststÀllt intervjuschema.

Detta arbete utgÄr frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga artiklar, om biobrÀnsle respektive klimatförÀndringar, som jag har översatt frÄn spanska till svenska. Den teori inom översÀttningsvetenskapen som anvÀnds i arbetet Àr utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översÀttning. BÄda typerna av översÀttning bygger pÄ ordagrann översÀttning av kÀlltexten, men de skiljer sig Ät i frÄga om vad som Àr viktigast i övrigt.I en semantisk översÀttning försöker man, till exempel, Äterge mÄltexten sÄ att den har samma kontextuella betydelse som kÀlltexten, och författarens sprÄk och ut-trycksÀtt ska bevaras sÄ mycket som möjlig. I en kommunikativ översÀttning Àr det allra viktigaste att mÄltexten har samma effekt pÄ mÄltextslÀsaren som kÀlltexten har pÄ kÀlltextslÀsaren.Syftet med arbetet Àr att undersöka om mina egna översÀttningar av de bÄda po-pulÀrvetenskapliga artiklarna Àr semantiska eller kommunikativa. Hypotesen Àr att de Àr semantiska, baserat pÄ att beskrivningen av semantisk översÀttning bÀst överens-stÀmmer med min egen uppfattning om mitt eget sÀtt att översÀtta.UtifrÄn Ätta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stÀmmer.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i tvÄ matematiklÀrobokserier. Vi har sökt svar pÄ frÄgorna: vilka metoder för addition och subtraktion som lÀroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare pÄ varandra samt hur böckerna förhÄller sig till gÀllande lÀro- och kursplaner.Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en innehÄllslig idéanalys, eftersom vi tittat pÄ dels vad, men ocksÄ hur det tas upp. Materialet vi anvÀnt denna metod pÄ Àr tvÄ matematiklÀrobokserier, som Àr reviderade till gÀllande lÀroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat pÄ vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader pÄ hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gÄnger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

Det finns förmodligen lika mÄnga Äsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsÀgare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsÀljning, kan av skogsÀgaren skötas pÄ en rad olika sÀtt. SkogsÀgaren stÀlls hÀr inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gÄ med i en skogsÀgarförening. Det Àr dessa tre som studien fokuserar pÄ. Syftet med denna studie Àr att med anvÀndande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsÀgarnas personliga förutsÀttningar pÄverkar deras val av skogskötselalternativ ? sjÀlvverksamhet, en skogsÀgareförening och en skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med Àgarna till sex fallgÄrdar.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.