Skolidrottens genusproblematik
en kvalitativ intervjuundersökning baserad på erfarenheter hos pedagoger i mellansvenska skolor
Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema. Detta för att erhålla ett konkret svarsunderlag men samtidigt öppna för ett friare resonemang för informanterna. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med idrottslärare på tre olika högstadieskolor. Den intervjuade informantgruppen bestod av tre män och två kvinnor. Vår ursprungliga tanke var dock att det skulle vara jämnt fördelat ur könssynpunkt, men en kvinnlig lärare valde att avböja. Resultatet av studien påvisar att de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den könsintegrerade undervisningsformen är att föredra, men att det inte är så enkelt som att bara dela in grupper efter kön. Det är snarare så att nivågruppering är den mest effektiva undervisningsmetoden.