Trots att en misslyckad implementering av ett affÀrssystem kan fÄ allvarliga konsekvenser för verksamheten sÄvÀl ekonomiskt som organisatoriskt, har affÀrssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten vÀljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har dÀrför fokuserat pÄ att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem. Men trots denna kÀnnedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade dÀrför till att bidra med kunskap gÀllande vad som Àr kritiskt vid implementering av affÀrssystem. För att uppnÄ studiens syfte krÀvdes kunskap dels om vilka faktorer som Àr kritiska vid implementering av affÀrssystem, men Àven vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ gÀllande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi dÀr insamling av empiri genomfördes med hjÀlp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lÄng erfarenhet gÀllande implementering av affÀrssystem.

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

Denna uppsats Àr en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av LÀnsförsÀkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och anvÀndarperspektiv med utgÄngspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrÄn en modell som beskriver hur ekonomistyrningen pÄ ledningsnivÄ ger upphov till funktioner pÄanvÀndarnivÄ. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner pÄ anvÀndarnivÄn tyder pÄ en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder pÄ att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra ungdomars framtidsdrömmar utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. FrÄgestÀllningar:? Hur tÀnker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrÄn arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna pÄ sina möjligheter och hinder inför framtiden?? PÄ vilka sÀtt samstÀmmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder Ät utifrÄn ett klass- och genusperspektiv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten frÄn de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell fristÀllning och vÄrt senmoderna samhÀlle.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva pÄ börsen och dÀrför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfÀllen har smÄsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster Àr, förutom det monetÀra bortfallet, att ÄterhÀmtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmÄspararna Àr att de rekommendationerna som utfÀrdas har relativt lÄgtrÀffsÀkerhet och att smÄspararna inte tar hÀnsyn till detta. Det finns Àven en problematik kring tillfÀllet att köpaen aktie, dÀr slutsatsen Àr att det Àr svÄrt att köpa och sÀlja aktier vid rÀtt tillfÀlle Àven för professionella investerare.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Studien behandlar svenska lÀkemedelsföretags relationsmarknadsföring, ett omrÄde vilket enligt författarna Àr att betrakta som relativt outforskat. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av fem stora lÀkemedelsföretag i Sverige med syftet att studera anledningarna till varför företagen bedriver relationsmarknadsföring och mot vilka aktörer den riktas. Studiens teoretiska modell genererade följande fyra propositioner baserade pÄ förutsÀttningarna pÄ den svenska lÀkemedelsmarknaden. Propositionerna kunde antingen accepteras eller förkastas. P1: Relationsmarknadsföring anvÀnds för att komplexiteten inom lÀkemedelsindustrin krÀver det.

I det samhÀlle som vi lever i idag konsumerar mÀnniskor inte enbart för att tillfredstÀlla de mest grundlÀggande behov som vÀrme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergÄtt ifrÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, ett intresse, en form av njutning. EfterfrÄgan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig pÄ marknaden. En bransch som har kommit att fÄ ett allt större uppÄtsving Àr den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillvÀxten Àr mycket stark.

2009 omorganiserades lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstÄ de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar pÄ utbildningens design, innehÄll och genomförande samt förstÄ vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gÀller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvÄrdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frÄgeformulÀr anvÀndes för att samla in data frÄn fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas Äsikter om hur lÀrares kunskapsnivÄer inverkar pÄ organiseringen av lÀkarutbildningen och lÀkarstudenternas övergÄng mellan utbildning och medicinsk sjukvÄrdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare Àn utmaningar samt att lÀrares varierande nivÄ av teknologiska och pedagogiska kunskaper Àr en faktor som har en stor pÄverkan pÄ lÀrares upptagande och anvÀndning av IKT i undervisning..

Studien problematiserade gymnasieelevers lÀrande i perspektivet: LÀr sig elever förmÄgan att programmera eller lÀr de sig enbart programmeringssprÄket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lÀr sig att programmera och om de lÀr sig tankesÀttet för att praktiskt tillÀmpa sina kunskaper av ett objektorienterat sprÄk. FrÄgestÀllningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och pÄ vilket sÀtt lÀr de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringssprÄket för att lösa problem samt hur bibehÄller elever sin motivation för lÀrande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till bedömningsuppgifter i skolÄr fyra. Undersökningen har varit förlagd pÄ en mellanstor skola i södra Sverige. Vi Àmnar med studien fÄ en ökad förstÄelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera vÄra intervjusvar. Undersökningen har sÄledes genomförts med kvalitativ metod.

Syftet Àr att granska hur gÀllande normering och vÀgledning pÄ intÀktsomrÄdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vÀgledningen upplevs av de företag den frÀmst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade pÄ A- respektive O-listan. Vi har jÀmfört deras Ärsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vÀgledning för intÀktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden Àr. För att undersöka hur de företag som vÀgledningen frÀmst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga pÄ företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, dÄ vi pÄ förhand bestÀmt samtliga frÄgor och dÄ samma frÄgor har stÀllts till samtliga respondenter.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur bistÄndshandlÀggare reflekterar och agerar vid övervÀganden kring sjÀlvbestÀmmande och integritet vid handlÀggningen av Àrenden med personer över 65 Är med demenssjukdom. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur bistÄnds-handlÀggarna hanterar rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och integritet nÀr en person har en demenssjukdom, i vilken utstrÀckning kan och ska bistÄndshandlÀggarna lyssna pÄ den enskilde nÀr den har en demenssjukdom samt hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ personer med en demenssjukdoms förmÄga till sjÀlvbestÀmmande. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi intervjuat tio bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har anvÀnts Àr synen av mÀnniskan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.