Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna uppsats behandlar frÄgestÀllningen ?Hur underlÀttar man en parallell utveckling av en- samt flerspelar-funktionalitet i ett spel??. Anledningen till frÄgestÀllningen Àr att en separation mellan de tvÄ lÀgena, tror vi, fÄr en positiv inverkan pÄ agilitet i mjukvaruutvecklingsprojekt inriktat mot spel, nÄgot som spelutvecklingsföretagen och utvecklare historiskt sett haft problem med. Samtidigt som en separation av funktionaliteten delar de olika kunskapsomrÄden (spellogik och nÀtverk) sÄ att rÀtt person kan arbeta med rÀtt sak. MÄlet med denna uppsats Àr att försöka bana vÀg för vidare forskning snarare Àn att helt lösa problemet.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Mindfulness innebÀr att vara medvetet nÀrvarande i nuet pÄ ett icke-dömande sÀtt. Forskare har idag haft svÄrt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjÀlpa forskare till en ökad förstÄelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion, openness to experience, agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frÄgestÀllning huruvida mindfulness bÀst bör definieras som en egenskap eller som en teknik.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Syftet med denna undersökning har varit att utreda den mest fördelaktiga placeringen av ett intag av uteluft till ett ventilationssystem. Detta har gjorts med hĂ€nsyn till sĂ„vĂ€lpraktiska normer som tekniska riktlinjer för att sedan skapa en lösning med sĂ„ stor energimĂ€ssig och ekonomisk vinning som möjligt. Vidare undersöktes ocksĂ„ möjligheten att anvĂ€nda sig av tvĂ„ separata luftintag i olika vĂ€derstreck för att skapa Ă€nnu mer av dessa vinster. För att skapa underlag för energimĂ€ssiga och ekonomiskaberĂ€kningar genomfördes mĂ€tningar i form av temperaturloggning runt en befintlig byggnad dĂ€r fyra stycken givare placerades ut mot vĂ€derstrecken nordvĂ€st, sydvĂ€st,nordost och sydost. Även loggning av vĂ€derförhĂ„llanden gjordes med hjĂ€lp av envĂ€derstation.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för rekryteringskonsulters syn pÄ jÀmstÀlldhet och deras roll i arbetet för jÀmstÀlldhet. Studien fokuserar pÄ rekryteringar av ingenjörer till stÄl- och verkstadsindustrin. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ?Vilken utbildning har rekryterare i jÀmstÀlldhetsfrÄgor??, ?Vilka direktiv fÄr rekryteringskonsulter frÄn kundföretaget??, ?Vilken instÀllning har rekryterare till jÀmstÀlldhet?? och ?Hur ser rekryterare pÄ sina möjligheter att bidra till en mer jÀmstÀlld stÄl- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning pÄ omrÄdet finns bland annat inom projektet JÀmVÀxt vid Karlstad universitet inom vilket den hÀr uppsatsen skrivits. VÄr teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhÀllet Àr könssegregerat och vilka instÀllningar individer och företag kan ha till genusfrÄgan.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.