"Det vore kul med en tjej"
En studie om rekryteringskonsulters syn på jämställdhet
Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan. Vi presenterar också teori om könstraditionella yrkesval och rekryteringsprocesser samt hur dessa processer kan genomföras för att uppnå jämställdhet.Vid datainsamlingen har vi använt oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt. Empirin är framtagen genom halvstrukturerade intervjuer där vi tolkat, kodat och analyserat respondenternas svar. Både parallellt med och innan datainsamlingen har vi gjort litteraturstudier för att fördjupa vår kunskap på området. I resultat och analysdelen kopplar vi samman empirin med den teori som vi presenterar.Det framgår av vår studie att rekryteringskonsulter inte har någon utbildning inom jämställdhetsområdet och detta verkar heller inte vara något som efterfrågas av kunder eller av rekryteringsföretagen. De direktiv som rekryterare får inför ett rekryteringsuppdrag omfattar de krav som ska ligga till grund för en kravprofil. Ingen av de intervjuade rekryteringskonsulterna har någonsin fått ta del av ett kundföretags jämställdhetsplan.Rekryteringskonsulterna anser att jämställdhet är viktigt men att könsbalans inte får ske på bekostnad av kompetens i ett rekryteringssammanhang. Vilket kön de arbetssökanden har ses som oviktigt men samtidigt har rekryterarna en tydlig uppfattning om att kvinnor och män är olika. Rekryterarna ser sig som utförare av sina kunders vilja och ser därför inte sin egen del i problematiken kring jämställdhet. Respondenterna anser att den egna möjligheten att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri är väldigt liten. Jämställdhetsansvaret läggs istället på arbetsgivarna och skolväsendet.Frågor som rör jämställdhet betonas inte av kundföretagen vid rekryteringar. Det verkar snarare som om kunderna sänder signaler till rekryterarna att könsbalansen är av sekundär karaktär. Det viktiga är att få ?rätt person på rätt plats? och inte om denna person är kvinna eller man. En reflektion från vår sida är att jämställdhetsplaner snarare ses som pappersprodukter än som hjälpmedel för att nå könsbalans på könssegregerade arbetsplatser. Eftersom kundföretagen inte tydliggör det aktiva arbete som pågår för att uppnå jämställdhet leder det till att inte heller rekryteringskonsulterna ger frågan någon större uppmärksamhet.