Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

PappersformulÀr har vissa svÄrigheter som inte gÄr att lösa pÄ ett bra sÀtt. Exempelvis Àr det svÄrt att kontrollera obligatoriska fÀlt och inmatning av rÀtt typ av data för pappersformulÀr medan det Àr enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulÀr. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulÀr och implementerar dessa specifikt i ett formulÀr för ansökan om tillstÄnd för vÀrmepumpsanlÀggning. Statistik frÄn tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkÀllor som bidrar till ofullstÀndiga ansökningar. MÄnga fel kommer frÄn den karta som skall bifogas till ansökan.

ForskningsfrÄga:Vilken inverkan har redovisningskonsulter pÄ företagens utveckling och tillÀmpning av hÄllbarhetsredovisning?Syfte:Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter pÄverkar sina klienter till att utveckla och anvÀnda hÄllbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affÀrsrörelsen. Jag avser Àven att undersöka hur denna pÄverkan avspeglas i befintliga hÄllbarhetsredovisningar.Metod:För att svara pÄ frÄgestÀllningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats pÄ intervjuer och sammanstÀllning av hÄllbarhetsredovisningar. DÀrmed har uppsatsen anvÀnt deskriptiv metod, för att beskriva Àmnet.Slutsatser:Studien kommer fram till att revisorer vÀljer att pÄverka de klienter som Àr intressanta.

I allt större utstrÀckning mÄste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. DÀrför anvÀnder organisationer nyttovÀrderingsmodeller allt mer som ett hjÀlpmedel för att kunna pÄvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar fÄr man dock inte enbart genom att nyttovÀrdera, detta beror pÄ att dessa modeller inte sÀger hur de förvÀntade och utmÄlade nyttoeffekterna ska sÀkerstÀllas utan bara vad man siktar pÄ. DÀrför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa organisationer i sitt arbete med att uppnÄ de förvÀntade nyttorna frÄn en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovÀrderingar och frÄgorna som stÀllts utgÄr frÄn teorier som behandlar nyttovÀrderingar.

EssÀn bestÄr av berÀttelser och fakta som berör restaurangbranschens olika yrkeskategorier och deras arbete. Den beskriver yrkeskunnande, sprÄket pÄ restaurang samt vÀrdet av manualer och riktlinjer. SprÄket som anvÀnds pÄ restaurang belyses Àven i en del av arbetet..

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ?Sweden Textile Water Initiative? guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

InlÀggning av perifer venkateter (PVK) Àr en vanlig rutin inom sjukvÄrden. Det ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lÀgga in PVK, övervaka och dokumentera omvÄrdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK Àr flebit. Symtomen pÄ flebit Àr lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan strÀcka sig lÀngs kÀrlet och som vid palpation kan kÀnnas hÄrt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

Bakgrund och problem: MÀnniskor i dagens samhÀlle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrÄn de produkter och tjÀnster de anvÀnder kommer ifrÄn. Begreppet hÄllbarhetsredovisning har dÀrför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen mÄste följa GRIs riktlinjer frÄn och med Är 2008. HÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀngre frivilligt för de statligt Àgda företagen, utan de mÄste i Ärsredovisningarna utarbeta rapporter dÀr informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men Àr kravet nödvÀndig för att fÄ företagen att redovisa dessa omrÄden, eller finns det andra pÄtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förÀndringar i de statliga företagens hÄllbarhetsredovisning beror pÄ?Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga förÀndringar i tvÄ statliga företag samt tvÄ privatÀgda företag.

Bakgrund: UngefÀr hÀlften av alla vuxna som vÄrdas pÄ sjukhus erhÄller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen Àr tromboflebit och den allvarligast Àr infektion. I Sverige Àr det sjuksköterskan som ansvarar för insÀttning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. OmvÄrdnaden vid handhavande av PVK Àr eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper Àr uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Under de senaste decennierna har det blivit allt populÀrare att organisera olika typer av verk­samheter i team. VÄr avsikt med detta examensarbete var att skapa en förstÄelse för vad ett team Àr, nÀr team Àr det bÀsta arbetssÀttet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strÀvan att skapa ett vÀl fungerande team. I vÄr empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. VÄra resultat visar att det finns mÄnga faktorer som bör tas i beaktande dÄ man organiserar verksamheten i team.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.