Uppsägning vid missbruksproblematik, hur långtgående är arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Ett försök att tydliggöra gränser och riktlinjer
Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvär och svårigheter för arbetsgivaren i de lägen denne vill säga upp den anställde på grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer där alkoholmissbruket kan jämställas med sjukdom säger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Då den anställde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och även anpassa arbetet efter den anställdes förmåga. En uppsägning anses som den yttersta åtgärden som först ska vidtas då alla andra möjligheter är uttömda. När en arbetstagare lider av ett missbruk som medför en försämring av arbetskapaciteten kan det innebära att arbetstagaren inte längre utför något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan därmed stödja sin uppsägning på arbetstagarens försämrade arbetskapacitet och få igenom en lagligt grundad uppsägning. Det är problematiskt att ange några exakta gränser på hur långt arbetsgivarens rehabiliterings ansvar sträcker sig, då bedömningen sker helt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Genom studerande av rättspraxis har vi försökt att finna riktlinjer och exempel på när arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kan anses vara uppfyllt och även visat på när missbruk kan utgöra saklig grund för uppsägning.