Sök:

Sökresultat:

3660 Uppsatser om Rikstäckande organisationer - Sida 22 av 244

Internt spam: en studie om dess pÄverkan pÄ individens arbetssituation

E-post gör att det Àr snabbt och lÀtt att kommunicera och anvÀnds dÀrför i allt större utstrÀckning internt inom organisationer. Ibland Àr dock inte e-post den mest lÀmpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam pÄverkar individens arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka ÄtgÀrder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens arbetssituation kan pÄverkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ kringliggande faktorer sÄsom hantering och organisering av e-post.

LÀrande i projektintensiva verksamheter : NÀr projekten Àr större Àn organisationen

Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.

Styrning av relationen mellan humankapital och strukturkapital: en fallstudie av tvÄ tjÀnsteföretag

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

KunskapspÄverkande omstÀndigheter - En jÀmförelse mellan privat och offentlig sektor

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.

Varför inte en vÀgledare?

I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara. Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.

TrÄdlösa nÀtverk i hemmet : SÀkerhetsmedvetenhet och utbildningsbehov

Abstrakt Social Engineering Àr konsten att manipulera mÀnniskor, för att pÄ sÄ sÀtt vinna deras förtroende. Med hjÀlp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgÄ sÀkerhetssystem och fÄ tillgÄng till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer pÄ tre stora organisationer med bÄde IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt fÄ en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka ÄtgÀrder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som rÄder kring Social Engineering, men Àven farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

Mer vÄrd Ät patienten : Hur administration, samordning och styrning pÄverkar patienttiden

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Empowerment - Ett framgÄngskoncept?

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska fÄ en bÀttre förstÄelse för empowerment och de effekter som uppstÄr nÀr det anvÀnds, för att kunna bidra till att de fÄr större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod Àr anvÀnd för att uppnÄ det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet Àr baserat pÄ en kvalitativ metod, dÀr en fallstudie med fem intervjuer utförts. DÄ arbetet kommit fram till Àndpunkten har vi fÄtt en förstÄelse för att de medarbetare i en organisation som anvÀnder empowerment som styrkoncept till största del ser pÄ konceptet sÄ positivt som teorierna sÀger om det.

Yes we can! : Effekten av samarbetets kvalitet pÄ tilltro till förmÄga

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvÀrldens krav. För att fÄ effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmÄga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mÀtt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmÄgan. Oenighet rÄder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har pÄ tilltro till förmÄga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering pÄverkar tilltro till egen och gruppens förmÄga.

Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Leker lika barn bÀst? : En studie av Skandias förtroendekris

Syftet med uppsatsen Àr att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrÄn teorier som behandlar gruppers sammanhÄllning, konformitet samt grupptÀnkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmÀrksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptÀnkande. VÄra slutsatser Àr att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som frÀmjar kritiskt tÀnkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhÄllning inom en grupp kan skapa problem pÄ intergruppnivÄ, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan fÄ allvarliga konsekvenser.

"De glittrar liksom igen" Om hur organisationer arbetar med flyktingbarn och vad en pedagog med skapande inriktning kan tillföra detta arbete

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och pÄ vilket sÀtt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklÀrare) kan arbeta för att förbÀttra flyktingbarns situation i Sverige och i vÀrlden. Studien utgÄr frÄn tre intervjuer med mÀnniskor som Àr aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jÀmför det med information frÄn teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras frÄn resultatkapitlet Àr att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna pÄverkas positivt eftersom detta Àr en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan ocksÄ vara av betydelse att fler musikpedagoger fÄr upp ögonen och ocksÄ erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

SpÄr av jÀmstÀlldhet

MÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att formasamhÀllet och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jÀmstÀlldhetsmÄlet krÀvs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnÄ ett resultat.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka berÀttelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jÀmstÀlldhet. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen Àr hurorganisationer konstruerar jÀmstÀlldhet respektive hur jÀmstÀlldhet konstruerar organisationer.Metoderna jag anvÀnder mig av Àr reflexiva intervjuer och handlingsnÀt. Den senare fokuserarpÄ att fÄnga in och förstÄ organisationers processer snarare Àn deras resultat. I analysen utgÄrjag frÄn Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar pÄ att organisationer tar till sig idén om jÀmstÀlldhet pÄ olika sÀtt, men attdet grundlÀggande motivet till att arbeta med jÀmstÀlldhet Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer - En studie om hur kommunikationen mellan en kinesisk och en svensk enhet kan optimeras

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

ErsÀttning av trÀd pÄ begravningsplatsen : samspelet mellan lagar, myndigheter, organisationer och förvaltning

TrÀden pÄ begravningsplatserna Àr en del av det svenska, gröna kulturarvet och de Àr en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. NÀr begravningsplatsernas förvaltningar stÄr inför arbetet att byta trÀd, i en befintlig plantering pÄ en begravningsplats som Àr skyddad av kulturminneslagen, mÄste de ta hÀnsyn till mÄnga olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhÄller sig till varandra och till lagtexterna. Om de sÀger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhÄller sig till aspekterna kring trÀd och sÀkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och Äterplantering av inhemskt eller exotiskt material.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->