Sök:

Sökresultat:

58 Uppsatser om Riksföreningen Sverigekontakt - Sida 3 av 4

Fredsengagemang i en os?ker tid: En studie av hur svenska fredsaktivister navigerat sitt fredsengagemang sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

HushÄllskemikalier : Reningsmöjligheter och miljöpÄverkan

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Utbyggnad av Diamond : ett generellt dokumenthanteringssystem

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Filtrering av vatten frÄn Lovisagruvan genom obehandlad respektive jÀrnoxyhydroxidbelagd anrikningssand frÄn StrÄssa i syfte att minska halterna av zink och bly

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) Àr förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassÀnger som finns pÄ omrÄdet fungerar inte tillrÀckligt bra. I denna studie anvÀndes sand frÄn StrÄssa (s.k. StrÄssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. TvÄ olika sorters filtermassor testades, obehandlad StrÄssamull (SM) och jÀrnoxyhydroxidbelagd StrÄssamull (JSM).

Men Sverige, ack Sverige! Internationella f?rebilder och nationell sj?lvbild i tidskriften R?str?tt f?r kvinnor 1912?1919

This thesis examines how the Swedish women?s suffrage movement was framed and understood through international examples in R?str?tt f?r kvinnor, the member magazine of Landsf?reningen f?r kvinnans politiska r?str?tt (LKPR). Particular attention is paid to how the movement was constructed within a broader international context and how international developments were used to legitimise and explain the struggle for women?s suffrage in Sweden. The study is grounded in a social constructivist perspective in which language is understood as constructive of meaning and based on thematic text analysis of R?str?tt f?r kvinnor between 1912 and 1919.The thesis demonstrates how ideas of international sisterhood functioned as emotional and ideological support which supported and shaped the Swedish suffrage movement.

Avrinning frÄn körbanor och hydrauliken hos stenfyllda dagvattendiken.

För ett regn med 10-Ă„rs Ă„terkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att fĂ„ en nederbördsökning pĂ„ 4 % enligt den modell som anvĂ€nds i P104 jĂ€mfört med modellen i P90 som anvĂ€ndes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjĂ€lp av regndata frĂ„n Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning pĂ„ 24 % jĂ€mfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen Ă€r sĂ„ liten. Dock sĂ„ tyder studierna pĂ„ att vattnet inte alls tar de vĂ€gar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga Ă€r att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nĂ„ fram till dikena och infiltrera ner i dessa.Vid smĂ„ nederbördsmĂ€ngder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nĂ€ra asfaltskanten.

Mer ?n bara fotboll - En kvalitativ intervjustudie om motivation och fortsatt engagemang hos ideella fotbollstr?nare

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

NÀrsaltstyrning för en biologisk reningsanlÀggning: modelleringsansats för ett pappersbruk

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken Àr ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 Ärston liner dÀr ca 30% Àr vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anstÀllda och ligger vid PiteÀlvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mÀngden nÀrsalter nÀr inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning pÄ mÀngden nÀrsalter Àr att man vill minimera kemikalieförbrukning och utslÀpp av nÀrsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgÀnglighet.

Laboratorieundersökning av filtermaterial för lakvattenbehandling - karakterisering och reningseffektivitet

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

Utgör anvÀndningen av citalopram, metoprolol och simvastatin inom slutenvÄrden vid Kalmar LÀnssjukhus nÄgon miljörisk?

ABSTRACTLÀkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmÀrksammats alltmer som angelÀgna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror pÄ substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i vÀxter och djur, samt pÄ hur persistenta, potenta eller toxiska de Àr. Dagens reningsverk Àr inte konstruerade för att ta hand om lÀkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av nÄgra.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn uppmÀtta koncentrationer uppskatta de mÀngder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lÀmnar LÀnssjukhusets i Kalmar slutenvÄrdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgÄende frÄn de halter som nÄr recipienten (Kalmarsund). Miljörisken Àr baserad pÄ kvoten mellan förvÀntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har nÄgon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).

FörbÀttring av kvÀvereduktionsprocessen pÄ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning

FörbĂ€ttring av kvĂ€vereduktionsprocessen pĂ„ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav Ă€r idag ett stort miljöproblem vilket samhĂ€llet bidrar till genom sitt utslĂ€pp av bland annat kvĂ€ve. DĂ€rför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan Ă„tagit sig att minska sin belastning pĂ„ Östersjön frĂ„n reningsverk med 3000 ton kvĂ€ve Ă„rligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krĂ€vas, men en viss förbĂ€ttring av reningen kan uppnĂ„s genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i VĂ€stervik hade tidigare problem att uppnĂ„ tillrĂ€cklig kvĂ€verening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvĂ€vereningen ytterligare kunde förbĂ€ttras utfördes denna studie med huvudmĂ„let att lĂ€mna förslag pĂ„ hur kvĂ€vereningen kunde förbĂ€ttras i verkets aktivslamprocess.

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Optimering av den kemiska reningen vid FlÀskebo deponi

Landfill leachate contains a variety of contaminants and is created when rainwater percolates the landfill. For landfill management the leachate is the main issue that can cause problems to the environment. At the landfill of FlÀskebo, Renova AB treats the leachate in a local treatment plant. The treatment consists of a chemical treatment step with chemical precipitation, flocculation, sedimentation and filtration, and a final step with a carbon and peat filter. Renova has to ensure that the condition of the leachate reaches the regulation set for the landfill before it is released to the recipient.

Företags publika ansvarskommunikation: En fallstudie om ansvarskommunikation i den svenska amorteringsdebatten och dess konsekvenser pÄ operativ nivÄ

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Revisorers oberoende : En kvalitativ studie med utga?ngspunkt i revisorers agerande vid missta?nkt brottslighet

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->