Sökresultat:
1059 Uppsatser om Revisorsnämndens praxis - Sida 29 av 71
Familjehemsplacering för barn i asylsökande familjer
Asylsökande förÀldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hÀlsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebÀr. Om förÀldrarna under dessa omstÀndigheter inte lÀngre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sÄdana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och förÀldrar frÄn asylsökande familjer reagerar nÀr barn placeras i familjehem utan sina förÀldrar. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och pÄverkas av att arbeta med placering av barn frÄn asylsökande familjer.
Redovisning av fotbollsspelare i balansrÀkningen - Vad fÄr det för konsekvenser i förhÄllande till gÀllande redovisningsprinciper och praxis?
Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.
Fotbollsklubbars globalisering : En studie kring fotbollsklubbars identitetsförÀndringar i en globaliserad ekonomi
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.
BÀsta praxis för integrerade internrevisioner : En handbok för integrerade internrevisioner
In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company?s internal management system.
TillstÄnd och villkor för miljöfarlig verksamhet
Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.
Goda levnadsvillkor enligt LSS : En kritisk diskursanalys av rÀttsfall frÄn förvaltningsdomstolarna.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.
Beslutsfattande angÄende Ej HLR UtifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv
Beslutsfattande angÄende Ej HLR Àr ett komplext fenomen, dÀrför att det krÀver att hÀnsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krÀvs förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar beslutsfattandet angÄende Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan pÄverka beslutsfattandet, genom att frÀmja patientens och de nÀrstÄendes autonomi och delaktighet.
Saklig grund för uppsÀgning vid sen ankomst: faktorer som pÄverkar bedömningen
Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsÀgning vid sena ankomster. Detta pÄ grund av att förhÄllandena pÄ arbetsplatserna Àr mycket varierande. Syftet med denna uppsats var dÀrför att redogöra för vad begreppet uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl innebÀr framförallt nÀr det gÀller sena ankomster. Vidare var syftet att nÀrmare redogöra för rÀttslÀget kring sena ankomster som uppsÀgningsgrund och vilka faktorer som pÄverkar bedömningen av detta. Den metod som anvÀnts Àr en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rÀttskÀllorna.
Underskottsavdrag - reglering enligt 40 kapitlet Inkomstskattelagen
Det Àr inte alltid företagen gÄr med vinst utan det hÀnder att ett beskattningsÄr slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och Àven internationellt tillÄter företagen att spara denna förlust till ett Är med vinst vilket resulterar i ett lÀgre skattemÀssigt resultat. I det fall flera beskattningsÄr slutar i förlust fÄr de lÀggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framÄt pÄ obestÀmt tid. Reglerna avseende förlustutjÀmning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregÄende utredningar gÀller i mycket fortfarande idag. Idag Äterfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgÄtt mÄnga förÀndringar i form av bÄde förenklingar och spÀrrande lagstiftning.
Oberoende : -ur ett revisorsperspektiv
De senaste Ärens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket pÄverkat synen pÄ revision. Som en följd av hÀndelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga revisorns oberoende och om det överensstÀmmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker Ätta revisorers syn pÄ oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen Àr revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.
à tgÀrder mot skatteflykt och en sÀrskild studie av "handelsbolagslösningen"
FrÄgor som rör skatteflykt eller förfaranden dÀr skatt undandras har sedan lÀnge varit ett problem. Det har visat sig vara svÄrt att pÄ ett effektivt sÀtt komma tillrÀtta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kÀnda förfaranden dÀr skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgÄ Àven denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rÀttssystem istÀllet anvÀnda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en sÀrskild lagstiftad generalklausul. I svensk rÀtt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.
Kvalitet pÄ bolagsstyrning : En studie om kvinnligt deltagande och beroendeförhÄllanden i svenska noterade bolag
Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.
Arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i arbetet med Àldre inom sÀrskilt boende
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i arbetet med Àldre pÄ sÀrskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom sÀrskilt boende intervjuades angÄende sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt till de Àldre. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhÄllningssÀtt som motsvarade vad varje enskild Àldre behöver.
Barn i asylÀrenden
Ă
r 1997 infördes nya bestÀmmelser i UtlL, för att den bÀttre skulle överensstÀmma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebÀr att barnets bÀsta alltid ska sÀttas i frÀmsta rummet i Àrenden som rör barn. BestÀmmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestÀmmelse som lagstadgades var 11 kap.
Skatteverkets förlÀngda arm? : Hur tillÀmpar Skatteverket skattetillÀggsbestÀmmelserna samt hur stÄr sig besluten vid prövning?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Skatteverket tillÀmpar bestÀmmelserna avseende skattetillÀgg samt hur besluten stÄr sig vid en prövning i domstol. För att kunna svara pÄ syftet har jag valt att undersöka en tredjedel av samtliga domar i LÀnsrÀtten VÀrmland samt KammarrÀtten i Stockholm under 2007 till 2008 avseende skattetillÀgg utan samband med annan mÄltyp. I uppsatsen har jag utgÄtt frÄn den traditionella juridiska metoden samt valt att inte behandla bestÀmmelserna avseende skattetillÀgg i Skattebetalningslagen (1997:483).Av resultatet frÄn undersökningen framgÄr att sannolikheten att den skattskyldiges talan i lÀnsrÀtten skall bifallas Àr relativt stor. I en fjÀrdedel av de mÄl vilka studerats har talan bifallits helt eller delvis. NÀr det gÀller avgöranden i kammarrÀtten sjunker sannolikheten för att den skattskyldiges talan skall bifallas till en tiondel. I en fjÀrdedel av mÄlen har kammarrÀtten Àndrat lÀnsrÀttens domslut helt eller delvis.