Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Bakgrund och problem: De senaste åren har tuffare regelverk implementerats inomnäringslivet runt om i världen till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nämnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som även berör europeiska bolag.Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel är Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan även de revisionsbyråer som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltså genom lagaroch regler få bolagen att agera på ett etiskt och moraliskt sätt. Flera organisationer har likasåförsökt att på detta sätt, med regler och stränga påföljder, bli av med icke önskvärt agerande.Exempel på detta är den svenska Försvarsmakten, vilken jag själv har erfarenheter ifrån.Försvarsmakten har sedan ett par år inriktat sig på att utbilda sin personal i den värdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.

Revisionsplikten omfattar många företag i Sverige. Gränsen för vilka som omfattas går när företaget uppfyller två av tre gränsvärden i de senaste två årens redovisningar; Fler än tre anställda i medeltal, mer än tre miljoner i nettoomsättning eller mer än 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan själva välja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för små företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera länder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja gränsvärdena, och det är troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn är skyldig enligt lagen att lämna tips och råd i samband med revisionen som kan leda till en bättre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, så att felaktigheter undviks i framtiden.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Syfte: Jämställdhet har varit på tapeten i många år nu och verkar alltid vara ett aktuellt ämne på ett eller annat sett. Vad gäller arbetslivet så har några av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit längre än vad vi gjort, att det verkar ta för lång tid att få till en förändring. Det påstås att revisionsbranschen är jämställd så tillvida att lika många kvinnor som män arbetar inom denna bransch. Trots detta så tillhör de högsta positionerna och delägarskap flest män. Därför är syftet med vår uppsats att belysa varför det finns så få kvinnor på de högre posterna inom revision, alltså auktoriserade revisorer och högre.

Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.