Vad är ekonomisk brottslighet?
En kvalitativ studie om hur en effektiv ekobrottsbekämpning bör bedrivas
Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vårkvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktivforskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggtsupp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiskareferensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien ärdessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte ärgeneraliserbart.Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårtteoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden somuppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som liggertill grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det börbedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomiskbrottslighet.Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället ochindirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, attEkobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektivekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att dethuvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligtoavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorerpåverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt ochdiskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin ochanalysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är avstor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten isin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har enförebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med störstasannolikhet inte kommer att minska.