Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tÀnkas fÄ i Sverige? Syftet med denna rapport Àr:? Att redogöra för ett antal aktörers instÀllning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jÀmföra dessa med respondenters instÀllning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstÄ för olika företagskategorier. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn utredningen SOU 2008:80 och vÄr övergripande ansats Àr dÀrför deduktiv. DÄ vÄrt behandlade problemomrÄde Àr relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt i form av personliga intervjuer för att samla in vÄr empiri. VÄr teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Syftet med denna uppsats Àr att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende pÄverkar innehÄllet i de kommunala revisionsberÀttelserna. De problemomrÄde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade tvÄ olika enkÀter med standardiserade frÄgor vilka översÀndes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt bitrÀde i landets samtliga kommuner. EnkÀtfrÄgorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.