Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Detta ansågs inte tillfredsställande. Från och med den 1 januari 1999 har undantag från tystnadsplikten gjorts. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna säger att revisorn ska vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende påverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrån revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning. Vår uppsats bygger på de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras.

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning.

Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.