Revisorers oberoende
Konkreta skillnader mellan Analysmodellen och Förbudskatalogerna
Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad?Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer.Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga.