Revisorns skadeståndsansvar inför förändring
En studie utifrån revisorns perspektiv
Sammanfattning Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU. Med anledningen av den föreslagna ändringen av revisorers skadeståndsansvar väcktes mitt intresse och syftet med min studie var att undersöka revisorernas uppfattningar kring förslaget samt konsekvenser som de föreslagna ändringarna kan medföra. För att uppnå syftet med studien har det medfört att jag har varit hänvisad till respondenter som kvalificerar till att svara på mina frågeställningar och följaktligen intervjuat fyra revisorer som är välinsatta i ämnet. Jag kom fram till att sedan införandet av revisorers skadeståndsansvar har finansmarknaden sett omfattande förändringar och revisorns skadeståndsansvar befinner sig nu i ett annat perspektiv. Med anledning av att revisionsbranschen i dagsläget möter nya utmaningar som inte tidigare förekommit har det kommit till min kännedom att dessa regler behöver ses över och aktualiseras. Den viktigaste slutsatsen är att skadeståndsansvaret inte ska betraktas som ett incitament för bättre revision.