Detta examensarbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ orsakerna till de ökade hjulslitaget hos malmvagnarna vid LKAB:s anlÀggningar under jord. Hjuluppföljning har visat att drifttiden hos hjulaxlarna har sjunkit med Ären och ett ökat antal hjulbyten Àr ett faktum. Utslitna hjul upparbetas genom pÄlÀggssvetsning med ett austenitiskt rostfritt material medan nya hjul Àr gjorda av perlitiskt kolstÄl. Nya osvetsade hjul hÄller ca. 22 mÄnader och alltsÄ dubbelt sÄ lÀnge som ett pÄlÀggssvetsat hjul.

NÀr man studerar logistik finner man att det Àr ett mÄngdimensionellt omrÄde sett bÄde ur civiltoch militÀrt perspektiv. Man finner att begreppet logistik anvÀnds i stor omfattning i dagenssamhÀlle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare Är se en snabb utveckling och förÀndring avseende uppgifter och struktur och dÀr sÀkerhetspolitiskaförÀndringar i omvÀrlden pÄverkar pÄ olika sÀtt. Detta inverkar Àven pÄ logistikfunktionensom mÄste anpassa sitt funktionsomrÄde utifrÄn de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingÄende delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrÄn operativ och strategisk nivÄoch endast den militÀra logistikfunktionen har studerats.

UtvÀrderingar av utbildningar Àr högst nödvÀndiga att genomföra för att hjÀlpa organisationer att vÀlja rÀtt utbildningssatsning, men Àven för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvÀrdera om deltagarna i coachningsutbildningen ?Empatisk coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta fÀrdigheter och hur det gÄtt att tillÀmpa dessa mot mÄlgruppen lÄngtidsarbetslösa. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera inslagen i utbildningen som handlar om motstÄndshantering och motivation. Sju anstÀllda i ett projekt för lÄngtidsarbetslösa, som gÄtt utbildningen intervjuades.

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Studiens syfte var att undersöka lÀrares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av lÀrarens arbete och det ÀrhÀr de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes Àvenvara ett relativt eftersatt omrÄde inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste Ären har legat mer pÄ elevers eget planerande Àn hur lÀraren skaparplanering. Eftersom samhÀllet stÀndigt förÀndras och dÀrigenom Àven förutsÀttningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lÀrare frÄn tvÄ olika skolorsöktes svar pÄ hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka pÄverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sÀtt att agera dÄ de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lÀrares undervisningsplanering visade attplaneringstÀnkandet var komplext och mÄngfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen Àr höga och beror pÄ hur lÀnge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket nÀr projekten Àr snarlika, vilket innebÀr stora skillnader pÄ tÀckningsbidraget. Skillnaderna pÄ tidplanen beror pÄ att platscheferna planerar pÄ olika sÀtt dÀr de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering dÄ det Àr ett styrande verktyg som till stor del pÄverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken dÀr det idag finns brister.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvÀrdering av handlingsprogram mot krÀn-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehÄll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkÀt med rektorer frÄn Sveriges lÀn och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vÄr undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna Àr engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvÀrderingsarbetet inte Àr lika delaktiga. UtifrÄn litteratur samt vÄra undersök-ningar har vi Àven uppmÀrksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen krÀnkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksÀttning-en och innehÄllet i handlingsprogrammet.

Arbetet sammanfattar fyra artiklar inom intervjuformaten situationsintervjuer (SI) och beteendebeskrivande intervjuer (BBI) i en litteraturöversikt. Arbetet sammanstÀller resultaten i fyra artiklar skrivna efter 2002. Artiklarna valdes ut ur PsycINFO och PsycARTICLES. Uppsatsens syfte Àr att söka hur situations- och beteendebeskrivande intervjuer pÄverkar personbedömningen vid intervjun samt hur intervjuerna upplevs av de sökande. En artikel visade att intervjufrÄgorna i bÄda formaten kan ges till intervjukandidaterna, det förÀndrade inte inbördes förhÄllanden mellan kandidaterna, Àven om vÀrden var nÄgot högre för kandidater som fÄtt frÄgorna.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..

I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.

HjÀrtinfarkt Àr en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och Ängest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet dÀr de mÄste förlita sig pÄ sjukvÄrden. Trygghet Àr en kÀnsla som bygger pÄ en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker Àr viktigt för att kÀnna trygghet vid hjÀrtinfarkt.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vari det speciella med sÀrskolans pedagogiska arbete bestÄr genom en undersökning om hur man arbetar med elever pÄ gymnasiesÀrskolan inom svenskÀmnet. Studien Àmnade Àven ta reda pÄ om gymnasiesÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lÀrare pÄ en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesÀrskolan har en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen prÀglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom Àven att pedagogiken inom gymnasiesÀrskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehÄll.