Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur smĂ„ och medelstora företag kommer att efterfrĂ„ga och anvĂ€nda revision samt rĂ„dgivningstjĂ€nster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behĂ„lla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förvĂ€ntades enligt angivelser frĂ„n riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 smĂ„ aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smĂ„företag. Avskaffandet av revisionsplikten förĂ€ndrade inte omfattning pĂ„ revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick vĂ€lja bort revision.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som Àr viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behÄlla sina kunder dÄ kÀrnprodukten inte lÀngre rÀcker till som konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation Àr juridiska förÀndringar, globala förutsÀttningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvÀndigt att skapa vÀrden som strÀcker sig utöver kÀrnprodukten och dÀrigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna frÄn marknaden.De fenomen som vi valt att peka pÄ i uppsatsen Àr konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa vÀrden. För att belysa dessa har följande teorier valts; VÀrdekedja/ VÀrdestjÀrna, MÄlstyrning/ Processtyrning, VÀrdeskapande genom induktion, Involvement Theory, AffÀrsidé samt Service Management (TjÀnstevision/ TjÀnstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptÀcka vad denne önskar sig av produkten/tjÀnsten och vad som fÄr honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemÄl skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin Àr hÀmtad genom bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Denna rapport Äterger arbetsprocessen kring att utvÀrdera datalagringsstruktur och förbÀttra prestanda för generering av parameterfiler för kortterminaler. Arbetet utfördes pÄ plats hos Esplanad AB, ett företag som bland annat arbetar med sÀkerhetslösningar och distribution av instÀllningar för betalstationer.Uppgiften bestod av att utvÀrdera möjligheter till att förbÀttra databasen som sparar alla instÀllningarna för betalsystemen, samt att förbÀttra kodstruktur och prestanda för programmet som genererar filerna.Rapporten beskriver testning av prestanda, bÄde pÄ Esplanads gamla program för att generera parameterfiler och det nya som konstruerades. En lösning presenteras som inkluderar förbÀttring av filgenereringens prestanda och en ny struktur pÄ databasen för ökad skalbarhet.Tester visar att det nya systemet klarar av att skapa parameterfiler pÄ TLV-format ungefÀr 16 gÄnger snabbare. Den föreslagna lösningen implementerar parallella processer och replikering av databasen..

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Utvecklingen av BIM har senaste Ă„ren tagit fart och mĂ„nga lĂ€nder, inklusive Sverige har bland annat pĂ„börjat en process mot gemensam struktur inom byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer (Nilsson, 2013). Denna utveckling innebĂ€r nya möjligheter för aktörerna i byggprocessen men ocksĂ„ problematik dĂ„ denna intensiva IT-utveckling möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med föreliggande examensarbete Ă€r att utforma en moderniserad arbetsmetod för konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. En förstĂ„else för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt vilka möjligheter och svĂ„righeter som denna aktör upplever.Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM som varit de senaste Ă„ren tillĂ€mpas fortfarande traditionella processer, dĂ„ förstĂ„else för en mer omfattande inledande arbetsinsats Ă€nnu inte riktigt finns. Ökade krav stĂ€lls ocksĂ„ pĂ„ konstruktörens byggtekniska kompetens dĂ„ det Ă€r svĂ„rare att ?fuska? i objektbaserade modeller.

Mellan yta och form Àr ett examensarbete i smyckekonst, pÄkandidatnivÄ som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har anvÀnt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plÄt. Det bildas smÄ gropar i metallen, sakta vÀxer en nystruktur fram och den tunna plÄten blir hÄrd av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen pÄ plÄten, vad hÀnder med ytan nÀr jag gÄr upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhÄller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bÀrbar? Bland annat dessa frÄgor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gÄng harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebÀr för mig, upprepningens effekt pÄ arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framtrÀdande..

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning Àr i hög grad utsatta för ohÀlsa dÀr otillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en bidragande orsak. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr en effektiv metod för att frÀmja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att anvÀnda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning pÄ lindrig eller mÄttlig nivÄ samt hur tillvÀgagÄngssÀttet sÄg ut vid en förskrivning av FaR.Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hÀnsyn till patientens förutsÀttningar inför en förskrivning och Att uppnÄ följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgÄng till rutiner och struktur i arbetssÀttet varierade.

Inom sjukhus sker dagligen ett stort antal överrapporteringar och i samband med förflyttningar och överrapportering finns risken att viktig information gÄr förlorad. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom vÄrden vid överrapportering för att ge tydligare struktur Ät informationsöverföringen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns evidens för att SBAR kan kvalitetssÀkra kommunikationen samt om det fanns ett samband mellan implementering av SBAR och minskad förekomst av vÄrdskador. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i vilken 22 vetenskapliga artiklar ingick. Resultatet visar pÄ att det finns starkt vetenskapligt underlag för att SBAR som kommunikationsmodell kvalitetssÀkrar kommunikationen och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att SBAR kan minska förekomsten av vÄrdskador.

LÀroplanen Àr förÀnderlig över tid och har kunnat Äterspegla sin samtid samhÀllets rÄdande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla pÄverkat den svenska lÀroplanens utformning pÄ olika sÀtt och skapat olika förutsÀttningar och svÄrigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde pÄ 15 lÀrares upplevelser fokuserade pÄ huruvida den senaste lÀroplanen skapade problem för eleverna och hur de i sÄ fall uttrycktes. Resultaten visade att lÀroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer sÄsom media, samhÀllets struktur och förÀldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lÀrare kommenterade nya fenomen som rÄare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt prÀglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..