Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens Resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

Ökad användning av byggtekniken massivträ kan ge ett positivt bidrag till hållbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivträ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trä. Tekniken ligger rätt i tiden och kommer att värderas allt högre då den tillvaratar materialets karaktäristiska egenskaper.Utvecklingen av massivträ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjämförelse mellan befintliga principer där studien förtydligar grundläggande skillnader för intresserade byggaktörer. Problemfrågan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trä till plattelement inom massivträ är mest fördelaktiga? Detta sett utifrån faktorerna produktionskostnad, hållfasthet och ekologiska övervägningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmän beskrivning av massivträ.

Allt fler tillverkningsföretag utmanas idag att tillgodose kundorderstyrd produktion med en hög grad av kundanpassning för att svara mot kundernas efterfrågan på marknaden. Detta kan generera stora variationer i bearbetningstider mellan olika produkter som, i samband med långa bearbetningstider, medför längre genomloppstider och sänkning av den genomsnittliga utleveranstakten. Vid kundorderstyrd produktion är det viktigt att identifiera begränsningar och balansera flödet för att uppnå högt Resursutnyttjande och hög leveransservice. PartAB är ett tillverkande företag av prefabricerade badrumsmoduler. Produktionen är kundorderstyrd produktion med hög grad av kundanpassning, där bearbetningstiderna är långa och har stor variation.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar värde för kunden. Ett värdeflöde är de processer som används när en produkt förädlas. Genom att göra en värdeflödesanalys går det att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande respektive icke värdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom värdeflödesanalys sänka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag på förbättringar som kan uppnå detta men också att undersöka värdeflödesanalys som verktyg när produktionsordningen varierar.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar värde för kunden. Ett värdeflöde är de processer som används när en produkt förädlas. Genom att göra en värdeflödesanalys går det att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande respektive icke värdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom värdeflödesanalys sänka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag på förbättringar som kan uppnå detta men också att undersöka värdeflödesanalys som verktyg när produktionsordningen varierar.

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemområden gör att det finns vissa problem relaterade med att hålla dessa i fångenskap. Förhållandena i fångenskap bör modifieras så att den liknar den miljö där djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att använda naturliga födosöksstrategier även i fångenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

För alla producerande företag är material och komponenter en förutsättning för att kunna tillverka sina produkter och uppfylla kundernas krav och önskemål. Stora orderkvantiteter bidrar till högre lagernivåer och ökad lagerhållningskostnad men möjliggör en hög leveransservice. Små orderkvantiteter bidrar till lägre lagerhållningskostnad men risken finns att bristsituationer uppstår som kan orsaka produktionsstörningar. Förändrade förutsättningar, såsom ökad efterfrågan eller senarelagd leverans från leverantör, gör det ännu svårare för företag att leva upp till kundernas krav och önskemål. Det krävs ständiga avvägningar mellan Resursutnyttjande, kapitalbindning och leveransservice för att hitta bästa totallösning.

Syftet med denna studie är att förstå den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i Må bra på äldre dar - projektet fått i det hälsofrämjande samverkansprojektet. Studien fokuserar på framgångsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet påverkat maktförhållandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hälsofrämjande samverkan bland äldre är sparsam. En kvalitativ ansats användes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

Byggsektorn präglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jämfört andra branscher. Entreprenadverksamhet är en delbransch som traditionellt kännetecknas av en starkt konservativ kultur, där planeringsarbete ofta står tillbaka till förmån för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs på många håll, men förankringen i branschens aktörer är långsam och hämmad. Krav på allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgångspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

Denna rapport grundar sig i Svenska Mässans planer på expansion och de krav på effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska Mässans unika förutsättningar vad gäller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvåras ytterligare av att lager och de hallar där eventen genomförs på ligger på olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterära brist som finns kring den här typen av logistik. I rapporten introduceras därför ett nytt begrepp - Mässlogistik.

Örnsköldsviks fjärrvärmenät har cirka 3000 fjärrvärmekunder där Hörneborgsverket är den primära produktionsenheten, som förutom fjärrvärme även producerar el och industriånga. Som fjärrvärmeleverantör finns det generellt sett tre saker som kan studeras för att effektivisera fjärrvärmesystemet och uppnå ökad lönsamhet: reducera effekttoppar, maximera elgenerering vid kraftvärmeverk samt maximera värmeåtervinning vid rökgaskondensering.Detta arbete har utförts i uppdrag av Övik Energi med syftet att skapa en ökad förståelse för hur returtemperaturen påverkar distribution och produktion av fjärrvärme. Detta för att möjliggöra ökat Resursutnyttjande och därmed även ökad lönsamhet för verksamheten.En sänkt returtemperatur genom förbättrad avkylning i nätet medför att ytterligare energi kan återvinnas vid anläggningens rökgaskondensering, att flödet i fjärrvärmenätet och därmed även pumparbetet reduceras samt även distributionsförluster i fjärrvärmekulvertarna minskar. Den potentiella vinsten av en sänkning av returtemperaturen har beräknats utifrån driftsdata från 2012. Resultaten visar att en sänkning av returtemperaturen med en grad innebär en besparing på 900 000 Kronor på årsbasis.

Örnsköldsviks fjärrvärmenät har cirka 3000 fjärrvärmekunder där Hörneborgsverket är den primära produktionsenheten, som förutom fjärrvärme även producerar el och industriånga. Som fjärrvärmeleverantör finns det generellt sett tre saker som kan studeras för att effektivisera fjärrvärmesystemet och uppnå ökad lönsamhet: reducera effekttoppar, maximera elgenerering vid kraftvärmeverk samt maximera värmeåtervinning vid rökgaskondensering.Detta arbete har utförts i uppdrag av Övik Energi med syftet att skapa en ökad förståelse för hur returtemperaturen påverkar distribution och produktion av fjärrvärme. Detta för att möjliggöra ökat Resursutnyttjande och därmed även ökad lönsamhet för verksamheten.En sänkt returtemperatur genom förbättrad avkylning i nätet medför att ytterligare energi kan återvinnas vid anläggningens rökgaskondensering, att flödet i fjärrvärmenätet och därmed även pumparbetet reduceras samt även distributionsförluster i fjärrvärmekulvertarna minskar. Den potentiella vinsten av en sänkning av returtemperaturen har beräknats utifrån driftsdata från 2012. Resultaten visar att en sänkning av returtemperaturen med en grad innebär en besparing på 900 000 Kronor på årsbasis.

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mätsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel Hallbäck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.