Kort utvärdering av ny jaktberikning för amurleopard (Panthera pardus orientalis) på Parken Zoo
Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemområden gör att det finns vissa problem relaterade med att hålla dessa i fångenskap. Förhållandena i fångenskap bör modifieras så att den liknar den miljö där djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att använda naturliga födosöksstrategier även i fångenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning. Syftet med studien var att utvärdera en form av jaktberikning för amurleopard med frågeställningar om och hur berikningen påverkade djurets beteende.Berikningen var en interaktiv jaktberikning bestående av ett köttstycke fäst i ena änden av en repanordning, den andra änden löpte upp i ett träd och sen utanför hägnet där en djurvårdare kunde reglera köttets rörelse och hastighet. Berikningen erbjöds en gång per vecka i amurleopardens vanliga hägn.Beteenden, resursutnyttjande och placering i hägn registrerades med totalobservation och momentanregistrering med ett intervall på en minut. Berikningstillfället filmades.Amurleopardens aktivitetsnivå förändrades inte nämnvärt efter att berikningen introducerats. Tidsbudget och resurs- och hägnutnyttjandet skiljde sig något över veckorna. Endast liten del av skillnaden anses bero på berikningen. De flesta skillnader som sågs anses bero på omkringliggande faktorer, till exempel vädret och slump. Observationen direkt efter berikningen var amurleoparden mycket orörlig men denna effekt hade försvunnit redan dagen efter. Däremot verkade amurleoparden rastlös och rörde sig mycket inför berikningen. Under berikningstillfället jagade amurleoparden ikapp köttstycket och följde det upp i trädet för att dra ner det. Han kämpade med köttet mer intensivt och längre tid vid andra berikningstillfället än vid första. På grund av studiens korta tid, endast tre veckor med fyra timmars observationer per dag, anses det inte helt möjligt att tillfredställande svara på studiens frågeställningar. Studien kan däremot med fördel betraktas som en pilotstudie där metoder har testats. Totalobservation med momentanregistrering och det valda intervallet på en minut anses lämpliga att använda i framtida studier under liknade förutsättningar och frågeställningar men där frågeställningarna studeras över hela dygnet och över en längre tid. Det finns ett behov av fler studier på amurleoparder både i det vilda och i fångeskap för att säkerställa att de individer som hålls i fångenskap har en god välfärd och att det är naturliga och sunda individer som eventuellt ska planteras ut i framtiden.