Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt Resursutnyttjande.

På Saab Automobiles pressfabrik i Trollhättan tillverkar man plåtdetaljer till Saab:s bilkarosser. På pressfabrikens kvalitetsavdelning har man till uppgift att verifiera nya pressverktyg och ändringar på existerande pressverktyg. Detta utförs genom att mäta tillverkade detaljers geometri och jämföra resultaten med specifikationen. För den senaste bilmodellen sker mätningarna automatiskt med hjälp av en mätmaskin som känner av detaljernas rymdgeometri. I framtiden planerar man att även mäta stickprov på den löpande produktionen för att följa upp processkapabiliteten.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Förutsättningarna för dagens företag och organisationer förändras ständigt. Den tekniska utvecklingen på alla områden, den ökade globala konkurrensen och en ökad förändringstakt i omvärlden ställer stora krav på organisationsformen i ett företag. Det är därför av stor betydelse hur företag är organiserade för att de skall kunna styras framgångsrikt. När organisationsform väljs för ett företag är det viktigt att företaget har klart för sig vilka möjligheter och hinder som finns med organisationsformen. Många internationella företag arbetar idag i en matrisorganisation.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna.

Bakgrund och problem: Uppsatsen tar sin bakgrund i den finanskris som råder på marknaden. Situationen idag gör att företagen måste jobba med att effektivisera sitt Resursutnyttjande och se till att använda det som finns i verksamheten. Många företag har redan investerat i stora BI-lösningar utan att för den delen få ut något större värde av investeringen. Förutom att öka Resursutnyttjandet måste företagen idag fatta bättre beslut snabbare. Med grund i att företag är i behov av att förbättra användningen av sina system kommer studien fokusera på hur företag kan gå tillväga för att få ett effektivt användande av sitt BI-system.

Detta examensarbete har genoförts vid AB Sandvik Coromant i Gimo på avdelningarna GVH2 och GVH3 under perioden oktober 2004 till mars 2005. Målet med arbetet var att komma med förslag till förändringar för att öka produktiviteten för avdelningarna genom bl.a. tillverkningsstrategiska och laoutmässiga förändringar. Arbetet bedrevs i fem huvudsakliga block: kartläggning av nuläge, analys av nuläge, litteraturstudie, framtagning av förslag, analys och utvärdering av förslag. De första två blocken gav oss en blick över hur väl den nuvarande produktionen överensstämmer med den planerade produktionsstrategin.

När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens Resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor. Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer.

Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhället och ett initiativ för att utveckla miljövänligare möbler, så syftar det här examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, så har arbetet bedrivits i ett nära samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i Tranås.Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgår utifrån två etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt:? Checklistor? Ekostrategihjulet? Materialmatris? ProcessträdArbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förväntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har således anpassats för att tillgodose företagets förväntningar och som genom hela utvecklingsperioden främst har utgått från tre kriterier.

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller Resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter.

De miljömål som Sverige har satt upp för bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. Tillgången på naturbetesmarker överstiger dock tillgången på betande djur. Detta tillsammans med den minskade självförsörjningsgraden på nötkött kan tyda på att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sämre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk där den huvudsakliga försörjningen kommer från annat arbete än lantbruk. Medelåldern bland lantbrukarna är hög och många kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Långtidsplanerat underhåll (LPU) vilket man i dagligt tal kallar för planerat underhåll är åtgärder som görs med flera års mellanrum och kostar så mycket att det behöver budgeteras i förväg. Komplexiteten i byggnaderna gör det nödvändigt med datoriserade system vilket centraliserar informationen och är ett bra verktyg för underhållsplanering. Syftet med rapporten är att ta fram olika beslutsunderlag som underlättar för Kalix Kommun vid införandet av databassystemet Summarum. Rapporten har utformats utifrån tre huvuddelar ? Litteraturstudie - Grundtankar kring underhåll ? Summarum - Databassystem för LPU ? Intervjuer - Andras erfarenheter av ADB-system för LPU Litteraturstudien tar upp betydelsen av att utgå från den egna verksamheten vid upprättande av underhållspolicy, -strategier och -planer.

Examensarbetet initierades för att undersöka hur fordonstillverkare på ett effektivare sätt kan hantera ochdra nytta av den växande marknaden av elektroniktillbehör så som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter går förstås redan att använda i fordon idag, men är oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning är frånvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna är i första handdesignade för att användas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men är för övrigtinte möjlig att påverka utifrån för att t.ex. byta låt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrån ämnen som autonoma system där några av dess grundläggande funktioner harstått som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Under en längre period och fortfarande idag lägger många mjölkgårdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sällan att gårdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren då de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgå ifrån mjölkproduktionen då denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhållanden och komplexitet jämfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det är komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren då mjölkproduktionen är både platsoch tidsbunden.