Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

ProblemPerformance management på individnivå innebär att styra individen utifrån individuella mål som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstärka styreffekterna av individuella mål kan en belöning kopplas till måluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem ställer stora krav på samarbete mellan chef och anställd då de tillsammans ska ställa upp realistiska mål som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mål och resultat. Därmed är det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer påverkas av individuella mål kopplade till bonus och vilka effekter detta får inom företaget. Vilken effekt har målsättnings-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet på styrning och motivation bland medarbetare och chefer?SyfteSyftet är att undersöka och öka förståelsen kring hur styrning och motivations-aspekter påverkas då performance management bryts ner till individnivå samt hur en belöningskoppling kan förstärka den eventuella styreffekten.MetodUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie där intervjuer använts som främsta empiriinsamlingsmetod.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Methodology The foundation to my essay has been created using both primary and secondary data. Inquiries have been handed out to Handelsbanken. This data is completed with appropriate theories and ends in an analysis and finally a result and suggestion to continuing studies.Conclusions My conclusion is that the employees and the management has the same opinion on the bonussystem Oktogon. Both parts sees the system as a motivation factor in the organization. But still not enough effect on the employees to call it an effective strategy..

Detta är en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet på Forsmarks Kraftgrupp AB. Det läggs extra vikt på tillämpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anställda, samt vilken typ av belöning de anställda tycker är mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är teorier som rör motivation. Dessa teorier är: Herzbergs tvåfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fått till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrågats för att öka jämförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall från och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebär bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istället skall nedskrivningsprövning utföras minst årligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka är av intresse att studera.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

I den här litteraturstudien har begreppet matematisk begåvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begåvning bland studenter kan mätas och även, vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever i nutid. För att besvara dessa två frågor har tyngdpunkten lagts på forskning under 2000-talet, däribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrån dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begåvning kan mätas och ge en inblick i vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever, alla utifrån ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begåvade eleverna kan ha är olika från elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlättar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mäter matematisk begåvning med resultatbaserade medel vilket motsäger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begåvade elever är sin egen karaktär och både lär sig och utövar kunskap på olika vis..

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på.

Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som även garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ämne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste årens uppmärksammade bonusskandaler, där företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrågan av ett investeringsalternativ där man undviker sådana ersättningsprogram. Vi tror att många anser att optionsprogrammen är oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hänsynstagande. Syfte & Bidrag: Vår ambition är att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmänna etiska placeringsreglerna även tar hänsyn till ytterligare en oetisk variabel, nämligen optionsprogram. Vi kommer även att analysera och sammanställa svårigheterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar ställning till specifika frågor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Incentive programs are one of the most important strategies that a corporation has in order to achieve its major policies and goals. The purpose of this paper is to identify these goals and their function, so that we later can analyze the incentive system?s effectiveness. The paper?s focus is on Max Hamburgarerestauranger AB?s incentive system, that is directed to the managers of all of its restaurants.We had interviews with the CEO, as well as the head of the Economics Department of Max H.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags värdeskapande och nivå på ersättning till VD.Metod: Den metod som används i denna studie är deduktiv, då undersökningsmaterialet till störst del består av årsredovisningar. Utifrån årsredovisningarna beräknas ett specifikt EVA-värde för varje företag.Resultat/Slutsats: Av jämförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersättning kan inget direkt samband påvisas. En anledning till detta torde vara att modellen ställer höga krav på värdeskapande. Detta medför möjligen att företagen använder andra system för utvärdering av ersättningsnivåer, exempelvis utvecklingen av börskursen.Studien kompletteras med en jämförelse av ersättningsnivå och börsvärde. Resultaten av denna granskning är att samband mellan de båda kan bevisas.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.