Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera används olika styrmedel. Syftet med den här uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanställt enkäter från alla anställda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som används i syfte att få företaget att växa.Kopplingen mellan strategier/mål och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent använda nyckeltalen. Vi identifierade också ett informellt system bland de anställda.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svårigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mål. Då det inte finns ett entydigt mål, finns det inget attmäta prestationer mot, vilket gör det svårt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sägs inte ha samma problem och där är formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning på senare tid som visar på att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel är hur bonussystem börjat utformats inom sjukvården, enbransch som främst skötts i offentlig regi i Sverige. Då offentliga verksamheter anses ha haft svårt attutforma ett belöningssystem, ställde vi oss frågan ifall ägandeform inverkade på de belöningar somges på ett sjukhus.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Uppsatsens syfte avser att beskriva hur ACB Laminat, ur ledningens perspektiv, arbetar med lönsamhetsstyrning. Vidare ska eventuella brister i detta tillvägagångssätt belysas och analyseras, för att förslag till tänkbara åtgärder ska presenteras för företaget.För att nå uppsatsens syfte har en fallstudiebaserad kvalitativ studie använts. En tydlig avgränsning av vad som ingår i undersökningen och vad som ligger utanför finns då uppsatsen enbart avsåg att undersöka ledningens syn på hur företaget arbetar med lönsamhetsstyrning. En kvalitativ ansats har använts för att genom en djupgående intervju belysa en helhet och med hjälp av mina egna tolkningar finna en förståelse i det undersökta.En beskrivning på hur företaget, enligt ledningen arbetar med lönsamhetsstyrning har presenteras. Vidare har undersökningen resulterat i att brister i företagets arbetssätt funnits och förslag till hur de kan avhjälpas har presenterats.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten.

Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst.Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skäl till att påstå att inträdet av allt fler köpare på marknaden är den tyngst vägande orsaken till varför högre andel förvärv blivit olönsamma..

Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst.Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skäl till att påstå att inträdet av allt fler köpare på marknaden är den tyngst vägande orsaken till varför högre andel förvärv blivit olönsamma..

Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst.Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skäl till att påstå att inträdet av allt fler köpare på marknaden är den tyngst vägande orsaken till varför högre andel förvärv blivit olönsamma..

Background: A debated subject in today?s society is CEO compensation. Companies which give the CEO compensation mean that it motivates them to maximize the company?s return. The compensations are based on various types of variables, such as financial measures and financial ratio.

Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, handlande och beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.