The study aimed to explore how patients with ICDs experience their quality of life with a focus on everyday life, electric shocks, and how support from the health service is perceived. The studydesign is descriptive with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven patients. Data collection lasted for three weeks and interviews were conducted in the participant´s homes, at the participants? workplaces or over the phone.The study shows that most participants have learned to live with the ICD.

The purpose of this study is to better understand patients suffering from psychotic illness along with their family members, and to identify treatment factors that have been helpful for these patients and their families by investigating how their relationships have been affected by treatment. In this way, treatment methods can be put in a theoretical context, treatment efforts can be clearer, and the therapist can develop professionally.The research method used is a semistruktureted interview conducted with tree patients and their families. One conclusion one can draw in the successful treatment with psychotic patients is strongly based on the therapist?s ability to build a safe and secure treatment alliance with both the patient and his family members. Meeting with patients in situations outside of the therapy room have been of great importance for the therapeutic process.Important themes for recovery that come forth during the interviews with the patients are the quality of the therapy session as healing factor.

Bakgrund: Etisk stress innebär att uppleva stress som är relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vård finns även patienter som vårdas i livets slutskede i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett begrepp som präglas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vården möter etiska utmaningar, då de bör ta hänsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla kräver sjuksköterskans närvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård av patienter i livets slutskede på en geriatrisk vårdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har använts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma på en geriatrisk vårdavdelning.

The aim of the study was to explore the methods used in horticultural therapy gardens in rehabilitating people suffering from fatigue syndrome. Nine horticultural therapy gardens were contacted of wich three chose to participate. Using case study as method e-mail interviews was carried out with the participants about their establishment and what kind of theories they based their methods upon. The material collected from the interviews was complemented with additional data from the establishments web pages and information pamphlets. Collected data was processed trough content analysis and then formed as background for the development of a program theory for horticultural therapy.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

I denna studie undersöktes om känsligheten för stress varierar mellan olika ångestsyndrom. Respondenterna utgjordes av 36 män och 47 kvinnor, samtliga medlemmar i Svenska ångestsyndromsällskapet, som fick besvara 15 bakgrundsfrågor samt PANAS, SE-formuläret och Locus of Control. Några skillnader i stresskänslighet kunde inte påvisas. Dock uppvisade kvinnor högre grad av extern Locus of Control än män, medan män hade fler sömnproblem än kvinnor. Bortfallet i undersökningen är betydande eftersom del av respondentgruppen föll bort.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.

Background: Cancer-related pain is a major problem worldwide. Studies indicate that patients do not get an adequate pain relief. This creates a large suffering and results in major problems for the patient and their families. In order to minimize this kind of suffering caregivers need to understand how cancer-related pain is experienced by these patients, what it does to them and how it impacts their daily life.  Aim: The aim of this study was to describe patients´ experience of living with cancer-related pain.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord:.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.