This study centres on the question of how interfaith dialogue can function as a meeting place for young people from different social and cultural backgrounds. The study is based on qualitative interviews with five young participants in an interfaith project taking place in Sweden in 2013 and 2014. For reading the material through a lens of late modern religiosity, Heelas and Woodheads thesis of a spiritual revolution was used. To be able to conclude whether the religiousness of the participants functions as a social resource, Hammack and Cohlers term narrative engagement is used. Lastly Knitters models of theologies of religions was used in the analysis of how the participants reads and understands their own and the others faiths.The study shows that the participants meet in the common aim of defining a religious identity in a late modern and pluralistic society.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Previous research regarding the European debt crisis has mostly focused on the purely economic aspects of the crisis. However, there is a strong ?Protestant-Catholic? dimension in Europe, where historically Protestant countries are more prosperous than their Catholic and Orthodox counterparts. This has especially been a fact since early 2010, when several countries within the European Union had their credit ratings downgraded. Is this phenomenon merely a coincidence? Or could the roots of the recent troubles in Europe have a basis in historic religions? To tackle this question, Max Webers ?s 110 year old study The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism is brought back into light and used as a tool for analysis of the crisis.The results show that not only are Protestant countries in general more prosperous, but they also have lower corruption and their citizens have a higher level of trust towards the government.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet.The most common argument for Christianity?s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society.

The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det i praktiken råder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag använt mig av är det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med två företrädare från den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet är deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

På grund av brister i byggbranschen har avtalsformen partnering introducerats i Sverige. Beroende pa? hur mycket erfarenhet inom a?mnet och position de olika aktö?rerna har, upplevs partnering olika.Ett särskilt projekt har följts upp. Målet var att underso?ka om besta?llaren gjorde ra?tt val i att bortprioritera ett incitamentsavtal. .

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B.Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar.Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande.

This thesis is a study of how Norse religion and early Christianization is presented in three Swedish museum contexts. Empirical studies of the exhibitions relating to religion have been conducted at The Historical Museum in Stockholm, The Museum of Gotland and Östergötlands Museum and interviews with the museum staff compliment the empirical data. The concept of religion has been problematized to facilitate the analysis. The result of the study is that there are tendencies to make a hierarchical order between the different religions and that Christianity is an organized religion while the Norse religion is semi-organized..

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter..

The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of ?rites de passage?. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions..