Under samma himmel
en fallstudie om den kristna kyrkan i
Turkiet - religionsfrihet i praktiken?
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det i praktiken råder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag använt mig av är det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med två företrädare från den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet är deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt. De kristna utgör en minoritet i Turkiet eftersom 99 % av Turkiets befolkning säger sig tillhöra islam. Min studie är aktuell på grund av Turkiets medlemsansökan till Europiska unionen (EU). EU ställer vissa krav på ett medlemsland för att ett medlemskap skall bli aktuellt, bl.a. att landet skall kunna uppvisa att de mänskliga rättigheterna, religions- och åsiktsfrihet och skydd av minoriteter, efterlevs och återföljs. Med denna utgångspunkt, jämförs informanternas personliga upplevelser med EU: s ställda krav på Turkiet för ett medlemskap i EU. Resultaten presenterar jag i form av narrationer. Studiens två mest centrala slutsatser är (1) att den praktiska religionsfriheten är begränsad för medlemmar av den kristna minoritetskyrkan i Turkiet, och (2) att orsakerna till den begränsade religionsfriheten främst återfinns på mikronivå, kopplad till individens sociala kontext. En konsekvens av dessa slutsatser är att Turkiet idag inte lever upp till de krav som EU ställer på ett medlemsland, på grund av brister gällande de mänskliga rättigheterna, religions- och åsiktsfrihet och skydd av minoriteter. Ytterligare en konsekvens att dra, är att reformarbetet bör inriktas på det informella planet, då studien ger vid handen att landets lagar (formella planet) utgör inte det primära hindret för den kristna minoriteten.