Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som oftast drabbar kvinnor i heterosexuella relationer. Våldet syns ofta inte och sjukvården är i många fall den enda offentliga instans som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskans bemötande är därför viktig i mötet med kvinnorna. Det föreligger dock en del hinder mellan hur de våldsutsatta kvinnorna vill bli bemötta och hur sjuksköterskan upplever mötet. Syftet med detta arbete är att beskriva hur våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan upplever mötet.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra och diskutera det sociala kapitalet i två olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har använt en kvalitativ jämförande metod där vi jämfört två olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de båda företagen. Ytterligare fem intervjuer på respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nära den operativa verksamheten.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

Dagens konkurrenskraftiga samhälle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vänta på kundernas infinnande. Istället krävs differentiering för att utmärka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sätt är att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frågan är om det verkligen finns förutsättningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad är det som behöver förbättras för att större kundlojalitet ska kunna uppnås?Syftet med vår uppsats är att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa långsiktiga kundrelationer.

Rapporten presenterar mitt examensarbete på kandidatnivå inom inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack.Minfascination för gamla sekretärer och kabinettskåp har lett mig in på att göra en undersökning kring deras historik, utformning och relationer till mänskliga behov. Samtidigt hittade jag en röd tråd i mina tidigare projekt som hade liknande egenskaper som de klassiska möblerna. Kombinationen resulterade i en möbel med inslag av både klassiska och moderna egenskaper..

This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions..

Rekryterings- och bemanningsbranschen har växt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta är en relativt ung bransch vars fokus är att förmedla arbetskraft till kundens kärnverksamhet och på så sätt bör ha  en större påverkan på kundens verksamhet än andra tjänsteföretag. Detta ställer högre krav på att den säljande parten har god kännedom om kundens verksamhet, vilket borde påverka komplexiteten på relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.? Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina.

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS.Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv.Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt.

Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt problem som finns i Sverige och framställs i media att den ökar, vilket inte stämmer då det finns rapporter och statistik på att det har skett en minskning. Statistik är en viktig del i brottspreventivt syfte eftersom den hjälper forskare få en bild av hur omfattande ungdomsbrottsligheten är, dess utveckling, omfattning, dess minskande och om det förekommer skillnader mellan de olika regionerna i Sverige. ?Detta var min vändpunkt? är en studie vars syfte är att granska varför ungdomar i kriminalitet slutar att begå brott och även undersöka vilka deras vändpunkt/er var utifrån teoretikerna Robert Sampson och John Laubs teori om vändpunkter. Frågeställningarna som uppsatsen behandlat är: vad fick vissa ungdomar att sluta begå brott, finns det vändpunkter för ungdomsbrottslingar samt om någon av dessa vändpunkter var relationer, miljöombyte eller sysselsättning. För att undersöka och besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats använts.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring.

Många framgångsrika e-tjänsteföretag har startats utan riskkapital. Entreprenören väljer i det fallet att begränsa sin budget mot att kunna behålla en mycket hög grad av självbestämmande. Detta skapar givetvis en begränsning för företagens marknadsföring och tvingar fram en kostnadsmedvetenhet som annars ibland saknats inom dotcom-branschen, särskilt före bubblan. I uppsatsen har vi genomfört en multipel fallstudie på tre tjänsteföretag endast verksamma på Internet som samtliga är entreprenörsledda och startade efter år 2000 med mindre eget kapital än en halv miljon kronor. Samtliga företagen visar vinst.