Studien Àmnar undersöka huruvida backpackers pÄ Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenÀrer. Syftet Àr att utifrÄn begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehÄlls men inte andra efter avslutad resa. DÄ samhÀllet bestÄr av kluster som bildar nÀtverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen Àr sÄledes att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgÄng till resurser individen annars inte kommer Ät.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design Àven om inslag frÄn andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod dÄ deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.

Idag avlöser organisationsförÀndringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förÀndringsledare har dÀrmed haft en ansenlig tillvÀxt. Det finns mÄnga delade uppfattningar om vad rollen som extern förÀndringskonsult innebÀr, samt vilken roll konsulten ska ta i en förÀndringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav pÄ sig att kunna hantera kÀnslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmÄgan att vÄrda relationer till klienter. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förÀndringskonsulter frÄn fyra konsultfirmor beskriva hur externa förÀndringskonsulter sjÀlva ser pÄ sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som stÀlls pÄ dem. Studien visar att förÀndringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, Àn vad forskning framlÀgger.

SammanfattningManagementkonsultation Àr en snabbt vÀxande vÀrldsomfattande bransch som omsÀtter 7 miljarder kronor i Sverige Ärligen. Managementkonsulters tjÀnstebeskrivning Àr ofta vag och konsulter har ofta olika expertomrÄden vilket medför en osÀkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svÄrighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten Àr rÀtt person för uppdraget. OsÀkerheten beror pÄ att det Àr inte Àr möjligt för klienten att utvÀrdera tjÀnstens kvalité före uppdraget Àr utfört. Syftet med studien Àr att skapa en bÀttre förstÄelse i hur managementkonsulter uppnÄr legitimitet för deras tjÀnster.Studiens utfördes genom en kvalitativ metod dÄ fyra management konsulter har intervjuats.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Med avstamp i teorier frÄn George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frÄgan, vilken betydelse har lÀraren för utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla?Med utgÄngspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp sÄsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet dÀr eleven möter sin lÀrare, hur detta möte pÄverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen pÄverkar elevens utvecklig mot ett sjÀlv och deras sjÀlvkÀnsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och dÀr lÀrare Àr de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lÀrare pÄverkar ungdomar nÀr det kommer till personlig utveckling, sjÀlvkÀnsla och identitet.Nyckelord: sjÀlvkÀnsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Ingen resumé lÀmnad..

Kampen i havet, förhÄllandet till hÀstar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstÄr för vad man tycker Àr begÀrligt..

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

Studien syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skola och socialtjÀnst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte Àr Àven att kartlÀgga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlÀttar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjÀnst?2.

SammanfattningUppsatsen's titel: Sund positionering för IP-telefonioperatörerSeminariedatum: 4 juni, 2008Ämne/Kur's: FEKP01, Examensarbete pĂ„ magisternivĂ„, 15 poĂ€ngFörfattare: Andrea's Dehlin, andrea's.dehlin.238@student.lu.se och Albin Wennerström, albin_percy@spray.seHandledare: Per-Hugo SkĂ€rvadNyckelord: IP-telefoni, telefonoperatörer, bredbandstelefoni, strategisk marknadsplan, generativa relationer, strategiSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur IP-telefonioperatörer kan positionera sig för att ta sig in pĂ„telefonimarknaden.Metod: Arbetet kommer att ha bĂ„de ett induktivt och ett deduktivttillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, och vi har genomfört en kvalitativ studie, dĂ€rvi med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer undersöker tvĂ„IP-telefonioperatör.Teori: Teorin tar sin utgĂ„ngspunkt i Strategic Marketing Plan,Innovation Ecosystem, Generative Relation's, The Delta Modeloch hur teknologier blir marknaden's standard.Empiri: Det empiriska materialet Ă€r insamlat genom intervjuer medföretag verksamma inom IP-telefonimarknaden och enbranschexpert. Även rapporter frĂ„n Post & telestyrelsen haranvĂ€nt's som sekundĂ€rdata.Resultat: VĂ„ra resultat visar att IP-telefonioperatörerna har godaförutsĂ€ttningar att lycka's, men det krĂ€v's att de blir bĂ€ttre pĂ„att utnyttja sina kundrelationer, att de bygger generativarelationer med andra företag, att de utnyttjar sin höga kunskapinom IP-teknologi och att de Ă€ven undersöker alternativastrategier som kan vara anvĂ€ndbara om marknaden skiftar..

Sammanfattning Studier visar att det i mÄnga fall rÄder bristande kÀnnedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna frÄn organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgÄng och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansÄg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. SÄledes Àr det av intresse att studera hur representanter frÄn HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen anvÀnder i arbetet med detta synliggörande.För att förstÄ HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer anvÀnds teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen frÀmjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nÀtverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nÀra politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlÀmning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WÀngborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nÀtverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars frÀmsta tillgÄng Àr kunskap dÀrav benÀmningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nÀra ett nÀtverk sÄsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gÄ igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nÀtverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÄ tre intervjuer har genomförts och fungerat som primÀrdata. De intervjuade personerna Àr konsulter som alla Àr involverade i utlandsetableringen. SekundÀrdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen Àr huvudsakligen baserad pÄ Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör bÄde internationaliseringsprocesser och nÀtverksbaserade relationer. Empiri: Empirin bestÄr till största del av primÀrdata genom intervjuer med representanter frÄn bÄda kontoren.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.