Kalla krigets slut innebar helt förÀndrade sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar för de flesta stater. DÄ var vÀrlden uppdelad i tvÄ tydliga block med tvÄ styrande supermakter i stÀndig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med mÄnga olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna sÀkerhetspoltiska omdaning har ocksÄ pÄverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats Àr en fallstudie som tittar nÀrmare pÄ Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och sÀrskilt pÄ Sveriges deltagande i den samma. Syftet Àr att söka efter de motiv som lÀggs fram för insatsen i sÄvÀl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrÄn de tvÄ grundlÀggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger nÄgonstans mitt emellan dessa tvÄ motsatta perspektiv. BÄda förhÄllningsÀtten innebÀr ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda flÀckar i studien och först nÀr man stÀller dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltsÄ förklaras av bÄde strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom vÀrldssamfundet..

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna pÄ ett forum som Àr ett av de frÀmsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella förÀldrar/blivande homo- och bisexuella förÀldrar. Syftet med undersökningen var att Àr fÄ ökad insikt om den sociala interaktionen pÄ forumet med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna pÄ forumet? GÄr det att utlÀsa sÀrskilda teman utifrÄn inlÀggen? PÄ vilket sÀtt kan forumet tÀnkas vara till nÄgon hjÀlp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

Denna studie fokuseras pÄ handledarens roller inom FontÀnhuset och grundar sig pÄ handledarens perspektiv. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bred förstÄelse inom handledning pÄ FontÀnhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att fÄ en bÀttre förstÄelse tÀnker vi utgÄ ifrÄn vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som Àr: ? Vilken form av handledning sker pÄ FontÀnhuset? ? Vad Àr handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom FontÀnhuset utifrÄn handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna frÄn FontÀnhuset samt Àven av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom omrÄdet. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör nÀr de vÀljer sponsringsobjekt. En jÀmförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som Àgnar sig Ät kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jÀmförelse. Samtliga intervjuobjekt Àr belÀgna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till vÀrden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anstÀllda..

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera SkÄnepolisens brottsoffersamordnares förestÀllningar om personer som bÄde har begÄtt brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrÄn brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. UtgÄngspunkten för analysen Àr kritiskt socialkonstruktivistiskt dÀr brottsoffersamordnarnas förestÀllningar sÀtts i relation till stereotypa förestÀllningar om brottsoffer. Den teoretiska utgÄngspunkten bygger pÄ att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gÀrningspersoner innebÀr reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men sÀrskilt för dem som stÄr utanför. SÄledes syftar studien Àven till att synliggöra de personer som inte ryms i nÄgon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gÀrningspersoner inte Àr att betrakta som fasta kategorier dÄ personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta bÄde hade begÄtt brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar anvÀndas för att beskriva.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr en allvarlig och omfattande problematik som förekommer i alla lÀnder vÀrlden runt, oavsett samhÀllsklass, etnicitet och religion. MÀns vÄld mot kvinnor utövas oftast pÄ bÄde fysisk, psykisk samt sexuell nivÄ. Konsekvenserna Àr förkrossande för kvinnan och det kan dÄ vara nÀstan omöjligt för henne att bryta sig loss frÄn förhÄllandet. Syftet med denna studie Àr att belysa vad som gör att en kvinna slutligen bryter upp ur vÄldets mönster och lÀmnar sin vÄldsamma man för gott. Vi vill sÀrskilt granska vilka verktyg som gör att en kvinna fÄr rÀtt förutsÀttningar till att Äterskapa maktutövningen över sitt liv.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en sÀrstÀllning i samhÀllet nÀr det gÀller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhÀllet, pÄ grund av okunskap, stÀller personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att stÀllas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva kÀnslor av skam inför sig sjÀlv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Föreliggande studies syfte Àr att studera och beskriva behandlingsmodeller för mÀn som anvÀnder vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Syftet kan brytas ned i följande frÄgestÀllningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnÀmnda i litteraturen för mÀn som anvÀnder vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvÀrderingssvar finns dokumenterade betrÀffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrÄn teoretiska perspektiv betrÀffande mÀns vÄld mot kvinnor? Som utgÄngspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv betrÀffande mÀns vÄld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mÀns vÄld mot kvinnor pÄ skilda abstraktionsnivÄer och med olika teoretiska utgÄngspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanstÀlla kunskaper om existerande behandlingsmodeller för mÀn som anvÀnder vÄld mot kvinnor i nÀra relationer.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter pÄ UllerÄkers sjukhus Är 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lÀrdomshistoria, masteruppsats, vÄrtermin, 2011. Uppsatsens syfte Àr att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler frÄn UllerÄkers sjukhus i Uppsala. FrÄgestÀllningen Àr vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som lÀkarnas bedömningspraktik baseras pÄ.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Personer som lever med blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvÄrden och bemötandet frÄn vÄrdpersonal kan upplevas som bÄde positiv och negativ. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med blodsmitta upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli mÀrkt och krÀnkt och att fÄ kÀrlek, uppmÀrksamhet och kÀnna tillit. Personer kÀnde sig avvisade och ignorerade pÄ grund av sin sjukdom och kÀnde att de inte fick den uppmÀrksamhet och förstÄelse som de behövde.

NÀr statistiken visar att vi Àr mer flyttbenÀgna och rörligare Àn nÄgonsin i historien kommer funderingarna kring vad som ligger bakom dessa siffror. Unga pekas ut att vara de som flyttar mest, och det finns en allmÀn uppfattning i dagens samhÀlle att de bör flytta nÀr de gÄtt ur gymnasiet. Har denna attityd mot dem pÄverkat valet att flytta, och hur samhÀllet och andra ser pÄ de som stannar Àr nÄgra av de funderingar som vÀcktes hos mig nÀr jag försökte bena ut min egen anledning till att ha flyttat frÄn VÀrmland som 19-Äring. Ungdomar har fÄtt besvara mina undringar genom enkÀter utskickade till gymnasieskolor, och de har gett mig mÄnga svar, och samtidigt fÄtt mig att undersöka bakomliggande teorier i detta Àmne. Det har blivit en intressant inblick i hur ungdomar anser sig vara sjÀlvstÀndiga och medvetna om sin nÀrmiljö. NÄgot som tidigare studier och filosofer menat att det tillhör just denna period i livet att visa sig sjÀlv som en individ och bryta sig loss, Àven om de omedvetet pÄverkats utav sina nÀrmaste relationer. NÄgot som verkar vara en gÀllande lag för den individuella utvecklingen i livet, innan man börjar bilda familj sjÀlv och dÄ faller tillbaka pÄ att vara beroende av nÀra relationer igen pÄ det sÀtt man sjÀlv var beroende av sina förÀldrar. Det finns mÄnga olika anledningar till varför man flyttar frÄn en stad eller ort, de anledningar som jag funnit mest intressanta Àr bundna till de relationer man har i livet.