Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt vÀlbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns nÄgon könsskillnad samt vilken form av relationer som pÄverkar subjektivt vÀlbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till förÀldrar, lÀrare samt vÀnner. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt vÀlbefinnande förelÄg. Olika former av sociala relationer visade pÄ positiva samband i subjektivt vÀlbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero pÄ att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonÄren..

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Vi studerar mÀnniskans kÀrlek till djur i allmÀnhet och till hundar i synnerhet. En kÀrlek som tar sig mÄnga uttryck men som Àr kopplad till ett förmÀnskligande av hunden. MÀnniskan avlar och uppfostrar för att fÄ den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i mÀnniskans moderna samhÀlle. Djurens betydelse för mÀnniskan Àr förÀndrat, frÄn att ha varit objekt Àr djuren idag subjekt.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem Är. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okÀnt djur, vattenloppan. Aktiviteten dÀr jag Àven stÀllt frÄgor till barnen angÄende bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera tvÄ grupper som möter dessa djur antingen med hjÀlp av bild och video eller med verkliga djur.

Arbetsterapi Àmnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter pÄ mÀnniskans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmÄga, vilket Àr en förutsÀttning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlÀgga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har pÄ individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsomrÄdena djurÀgarskap och djurterapi.

Lysande relationer Àr ett projekt som har sin utgÄngspunkt i temat relationer, mÀnniskor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervÀrde med syfte att frammana reflektion över vÄra relationer till andra mÀnniskor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer dÀr möten mellan mÀnniskor sker och skapar en förutsÀttning för lysande relationer.Produkterna Àr en klÀdhÀngare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. HÀr bidrar ljuset som en gemensam nÀmnare i de tre produkterna som en symbol för vÀrme, kÀnslor och förÀndring i situation. Lysande relationer Àr ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som hÀnder nÀr brukaren interagerar med produkter. Det Àr inte produkterna i sig sjÀlva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervÀrden tillför nÀr brukaren anvÀnder produkterna.

Bakgrund: Djur har under vÀldigt mÄnga Är varit en del av mÀnniskans vardag frÄn början i form av vakt och jaktdjur. Idag anvÀnds djuren mer som sÀllskap och familjemedlemmar. Hundar och mÀnniskor har genom Ärhundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. MÄnga Àldre personer har idag husdjur som enda sÀllskap nÀr barnen flyttat ut och make/maka gÄtt bort. NÀr personen mÄste flytta till ett vÄrdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att mÄnga vÄrdboende idag inte tillÄter djur dÀr.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Mul- och klövsjuka (MKS) Àr en av vÀrldens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar bÄde vilda och domesticerade klövbÀrande djur. Orsaken Àr ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av vÀstvÀrlden Àr fria frÄn MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje Är. Hur problemet behandlas skiljer sig dÀrmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, Àr ett problem för djurhÀlsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och mÀnniskor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. MÄnga olika ÄtgÀrder vidtas för att motverka problemet, bÄde storskaligt och lokal nivÄ. Dessa kan bestÄ i bÄde kontroll av tsetseflugorna och bekÀmpning av parasiten direkt.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

Syftet med denna uppsats Àr att behandla relationen mellan Gud, mÀnniska och djur i Bibeln och hur den kan förstÄs.Uppsatsen belyser bibelförstÄelse och skrivs inom Àmnet Kyrkovetenskap. Den behandlar synen pÄ djur inom kristendomen, dvs frÀmst i Bibeln. Behandlingen av djur inom andra religioner och kulturella kontexter belyses inte. Min uppsats Àr frÀmst en kritisk studie av Bibeln och dess tillÀmpning med sÀrskild hÀnsyn till hÀsten, hunden och svinet. Dessa tre djur Àr mitt huvudstudium.

I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..