Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre
-en outnyttjad omvårdnadsåtgärd
I Sverige har medellivslängden ökat under det senaste seklet. Detta ställer krav på en anpassning i samhället för att tillgodose den äldre populationens behov. Sällskapsdjurs goda effekter på hälsan började uppmärksammas inom vården på 1700-talet. Idag används djur i vården främst inom äldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar ligger i att förebygga hälsorisker och tillvarata det friska hos varje individ. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om vilka hälsoeffekter djur har på äldre. Syftet var att belysa sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre. Studien utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framträdde följande kategorier: sociala hälsoeffekter, psykologiska och existentiella hälsoeffekter samt fysiska hälsoeffekter. Djur kan ha positiva hälsoeffekter på äldre och då främst hos de som har ett tidigare intresse för djur. Djur kan öppna för nya sociala kontakter, vara ett socialt och psykologiskt stöd, minska depressiva symtom, öka fysisk aktivitet samt sänka blodtryck och puls hos äldre. Mer skandinavisk forskning behövs inom området för en ökad kunskap om praktisk tillämpning i det svenska vårdsystemet.